Grannarna är så välmenande...

Såväl  Ruth som Allan kom hem till mig för att se till hur jag mår efter dessa olycksaliga omständigheter som jag drabbats av.

-Du är så välkommen att bo hemma hos oss sa Ruth, och tanken kändes rätt behaglig i mitt skröpliga tillstånd.

Så här far vi iväg hem till Ollonberga, och Lilla Elsa får följa med och hjälpa oss med matlagning.

Imorgonkväll ska Toivo vara åter på Hornberga och då kan jag återvända hem igen.

Ollonberga är ett pampigt lantställe och jag skulle tänka mig att byta med Ollonbergs, om det skulle bli aktuellt. Men jag ser hur eftersatt trädgården är, här behövdes det lite parkarbetare, iallafall säsongsanställda, men Allan är som bekant mycket återhållsam med slantarna.

Nu när vi suttit i biblioteket och druckit kaffe(inget franskrostat här inte, utan jag tror de handlar på Lidl???)
Ruth berättar att det finns ett tillhörande Kapell till gården, och att vi kanske ska försöka ta oss dit inatt för att offra något till högre makter för att få slut på spökerierna på Hornberga.

Allan opponerar sig högljutt, men Ruth blinkar till mig och säger högt att: nu ska vi ta oss varsin rejäl Grogg för att lugna ner oss. Jag blinkar tillbaka och vi vet båda två vad som ska komma att hända inatt på Ollonberga.........HS