Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars
Visar inlägg med etikett Vad är detta..... Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vad är detta..... Visa alla inlägg

torsdag 1 december 2011

En tidig julklapp....eller....

För en stund sedan kom postbilen som vanligt uppkörande här på gården, och den unga killen kom in i köket och lämnade över dagens postskörd.
- Bjud den unge mannen på kaffe nu Lilla Elsa sa jag, för jag vet att hon tycker han är såväl snygg och ser vänlig ut, och hon står ofta där och ser efter bilen då han gasar igenom alleén och ut igen!

- Tack, men jag har lite bråttom, mycket nu!
- Ja, men det tar jag då ingen hänsyn till , du ska sitta ner unge man och smaka på det första av julens hembakta.
Seså Elsa, plocka nu fram Lussebullar, pepparnötterna och de där goda Klenäterrna du gjorde igår!

Elsa började med rodnande kinder plocka bland burkarna i skafferiet och postkillen stod där på golvet.
- Sätt dig! Han satte sig ögonblickligen ner vid köksbordet.
- Honorine heter jag, vad heter du?
- Sven-Åke!
- Tack ska du ha Sven-Åke. Låt dig väl smaka nu, och tack för att du sköter ditt jobb så bra. Jag tog postskörden och gick in på mitt kontor, där jag började sortera denna.

Ett litet paket blev jag nyfiken på, så fint inslaget i glittrigt papper, utan avsändare........
Jag öppnade det nyfiket, och i den lilla asken låg ett armband!!!!!!!! Ett armband fyllt av små underbara ikoner på, otroligt välgjorda, som små konstverk var och ett.
Jag satte det på mig och såg då en litet kort i asken, och på det stod följande:
Detta kan DU behöva använda, det kommer att skydda dig från faror och rädda dig ur obehagliga situationer, men det finns ett krav för att detta ska hjälpa dig. Ta nu reda på Vem som är denna givare? Utan svaret är detta värdelöst hälsar en "vän".
Nu visar jag direkt detta mycket speciella armband för er , för att se och höra om Ni möjligen känner till detta?
Det här sätter myror i mitt Grevinnehuvud ska ni veta.
Är det på riktigt eller är det på låtsas?

Jag  sätter på mig detta armband, och går ut i köket och säger ingenting. Där sitter nu  Arne, Toivo , Lilla Elsa och Sven-Åke och doppar och samtalar i munter ton.
Jag tar en kopp och slår mig ner vid bordet, och så snart jag sträcker mig fram och tar en Klenät så stannar samtalet helt upp!!!!!!

De stirrar på min hand och mitt armband med , ja jag kan nästan säga rädsla i blicken.
Vad är det för konstigheter med det här undrar jag, men säger inget utan stoppar min Klenät i munnen och samtalet fortsätter!!!!
Nu ska jag ta bilen och svänga upp till Allan och ha detta på mig, och får då se om han reagerar lika märkligt som tjänstefolket och postkillen gjorde......Jag är konfunderad just nu som ni nog förstår.....See you! HS