Det kom ett bud nu under eftermiddagen, jag själv satt och komponerade nere i sjöboden, och Toivo kommer ner och knackar försiktigt på!
- Jo sir du frun! Det kom ett litet paket till frun med bud sa han och lämnade fram ett litet fint inslaget paket eller snarare en liten ask.
Så förvånade jag blev, vad var nu detta?
Hoppas för Guds skull att det inte är Allan som översänt något....usch så hemskt det skulle kännas!
Men det var en liten söt, ja söt kanske är att ta i, men en liten kitchig brosch från Knut och Marta. Ja, ni vet ju att hon är konstnär, och skapar i alla olika material, från gamla bilar till oljemålningar, betong, lera, glas, etc....
Nu tackade de för senast med denna lilla sak.
Vad ska jag säga? Inte i min smak, men ni vet att de är mycket speciella dessa Hägerflychtar!!!!
Jag kom alldeles av mig i mitt komponerande, och de såg Toivo, så efter en stund kanckade han på dörren igen!
- Jo sir du frun, jag såg nok att det var en inte para pra, den där proschen hon fick....
Så jag sa till Elsa att nu behöver frun muntras upp om det ska bli någon mer musik skriven idag!
Så ställde han fram en glasscoupe med så mycket gott i, och så fick jag en ros från trädgården, han är väl för söt!
Nu glömmer vi den fula broschen och gömmer den för alltid. Ja, det sa jag till Toivo också och han nickade eftertänksamt.
- Den passar inte på frun, hon är ju ändå Grevinna!
Sånt gillar hon att höra, och nu ligger konstverket på Mälarens botten, eliminerat!!!!
Godkväll från petit moi!
