Översten sitter fram och tvinnar sina muntacsher hela tiden, högst irriterande!
Mina tankar flyger fram och tillbaka i mitt arma huvud. Ska jag bli satt på undantag nu? Ska Fiona bli den kvinna som ska styra Hornberga sätrei?
Oh så detta väder!!!!Isgata ,och Rubina gasar i kurvorna på dessa småvägar så jag far fram och tillbaks här bak. Men människa ta det lugnt!
Äntligen ser jag allén, och gården ligger där som en stor vit snöboll,eller snarare en avlång sockerbit....
Nej ni, jag ska kämpa! Detta är mitt hem, och det ska inte någon ta över så sant jag heter Honorine Melange Sofia Henriette Stiernspetz!
- Men för Guds skull Rubina! Du behöver väl inte tvärnita så där, jag kunde ha brutit nacken! Men ingen lyssnar på mig, Översten och Rubina talar i munnen på varandra, och ingen lyssnar på den andre......
Inne i hallen värmer det gott, och det doftar från köksregionen.
- Grevinnan! Sir du, var nu välkommen hem och nu ska hon få en riktig kopp kaffe och en nypakad "pärkaka" med plommon.
- Sjenare Översten! och goddag tanten Rupina, kom in kom in, nu är jak gla, då hon är hemma på Hornperga igen. Nu ska här firas!
Lilla Elsa kommer från köket iklädd sin svarta klädesdräkt med det lilla vita förklädet nystärkt! Efter henne kommer både Nilsson och Callas travandes, de kommer fram och stryker sig mot mina ben, och då brister det!
