Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

onsdag 20 juli 2011

Det kom en present...


Det kom ett bud nu under eftermiddagen, jag själv satt och komponerade nere i sjöboden, och Toivo kommer ner och knackar försiktigt på!
- Jo sir du frun! Det kom ett litet paket till frun med bud sa han och lämnade fram ett litet fint inslaget paket eller snarare en liten ask.
Så förvånade jag blev, vad var nu detta?
Hoppas för Guds skull att det inte är Allan som översänt något....usch så hemskt det skulle kännas!

Men det var en liten söt, ja söt kanske är att ta i, men en liten kitchig brosch från Knut och Marta. Ja, ni vet ju att hon är konstnär, och skapar i alla olika material, från gamla bilar till oljemålningar, betong, lera, glas, etc....
Nu tackade de för senast med denna lilla sak.
Vad ska jag säga?  Inte i min smak, men ni vet att de är mycket speciella dessa Hägerflychtar!!!!

  
Jag kom alldeles av mig i mitt komponerande, och de såg Toivo, så efter en stund kanckade han på dörren igen!
- Jo sir du frun, jag såg nok att det var en inte para pra, den där proschen hon fick....
Så jag sa till Elsa att nu behöver frun muntras upp om det ska bli någon mer musik skriven idag!
Så ställde han fram en glasscoupe med så mycket gott i, och så fick jag en ros från trädgården, han är väl för söt!

Nu glömmer vi den fula broschen och gömmer den för alltid. Ja, det sa jag till Toivo också och han nickade eftertänksamt.
- Den passar inte på frun, hon är ju ändå Grevinna!
Sånt gillar hon att höra, och nu ligger konstverket på Mälarens botten, eliminerat!!!!
Godkväll från petit moi!

4 kommentarer:

  1. Ja, sån är jag, och det står jag för!

    SvaraRadera
  2. Herre Jösses då. Kasserades den så gula asken med den broschen i ÄKTA glas!! Men betänk om denne Knut Hägerflycht efterfrågar juvelen vid något tillfälle? Hur skall du då kunna förklara dess så förargliga drunknade? Men å andra sidan har jag en del onda aningar. Då kommer vi in på själva Ollonberget. Ponera att han vid ett svagt tillfälle vill ta sig ett dopp i just Mälaren. Dyker ned till havets botten. Får så något utsökt gult ligga där. Hans första näriga tanke kan då bli, att han minsann funnit en guldåder. Hämtar således upp tingesten, och blir stormförtjust i den så vansinnigt utsökta blomman i äkta glas. DÅ kan det hitta på att hända att du en vacker dag, då du allra minst anar det, får den lagd i din lilla välmanikurerrade hand. Som GÅVA, då han i största hemlighet bara D Y R K A R dig. Det mycket på grund av dessa isterband, som troligen är oförglömliga.

    Det bara icke GÅR att nog många gånger påpeka hur oumbärlig Toivo är. Något så sensibelt får man leta mycket länge efter må jag säga. Att så infernaliskt snabbt inse att han avbröt ditt komponerande så ruskigt tvärt. Och att sedan vidtala den så lilla Elsa att snabbt bulla upp med en riktigt utsökt läckerhet. En sådan som genast får komponerarnerverna att dallra i rätt tonart. Är det lösa stycken du skriver? Eller håller du på att påta ihop en opera? Nej, säg ingenting. Jag vill så hiskeligt gärna få bli överraskad.

    Calle har kvistat över i dag. Han tyckte att det var något som saknades där hemma. Efter ett par dagars funderande, kom han slutligen fram till att det var Silvan som icke fanns på plats. Då han plötsligt stod innanför mina trösklar, låtsades han som om han bara kommit så där helt apråpå. Då han oombedd stegade in i ett av gemaken, blev han så konstig. Hade en aning svårare än vanligt för att uttrycka sig, då han upptäckte att Silvan satt uppslängd i en av sofforna med fötterna på bordet, medan hon halsade direkt ur hennes ölburk, (som hon tiggt av Översten), fortfarande iklädd dessa nu en aning solkiga snickarbyxor. Hans ansiktsfärg antog en djupare ton av den så bourgognefärgade nyansen han redan besitter. Jag antar att han är mycket för friluftsliv. Annars kan då jag icke begripa varifrån han fått den. Trots att han stirrade på henne länge med stakt utalad avsmak, satt hon lungt kvar. Höjde lojt på ett lyft ögonbryn, och sluddrade nådigt till ett: Tjabo!
    Genast rättade jag till hennes språkfel, genom att påtala att det fktiskt heter tja, i de lite mer slummigare kretsarna.

    Ja, du ser hur jag har det. Är det inte det ena, så är det det andra, sade damen då hon blödde näsblod.

    Låt nu INGET störa dig under din djupa koncentration då du skapar kompossitioner
    Önskar dig
    R v Oben

    SvaraRadera
  3. Jag måste få be om en hälsning till mina två goda vänner, är det en kris de upplever i äktenskapet?
    Går det inte att ordna någon terapeut tror du? De får gärna ta min, han är helt OK, men inte mer än så

    SvaraRadera
  4. Där är vi inne på ett oehört känsligt kapitel. Vet varken ut eller in. Men tar tacksamt emot ditt tips angående terapeuten. HAR du något förslag på hur denna fråga skall framföras, tar jag tacksamt emot detta.

    Med många vänliga hälsningar från både mig, och nu tar jag mig friheten att tillägga, även berörda par.
    Rubie

    SvaraRadera