Någon var där i huset....

Någon mer än jag och kattorna var inne i huset inatt.Det kan jag svära på! Nu när solen skiner över gården och ljusinsläppet i huset är som vanligt, kan jag kanske verka aningen lätt påverkbar tycker ni. Men hade ni varit på Hornberga inatt så hade ni tänkt som jag.
Jag ger mig på att det är Lars von Trier som håller på med något jäkla projekt inför sin nya filminspelning, som ju handlar om vampyrer.
Så ikväll ska jag vara uppe, ja förresten hela natten och spana in, vad som egentligen händer här.
Jag frågade Arne i morse om han märkt något särskilt ljus eller ljud från sin stuga, men det vet man väl hur entrygg smålänning är, eller hur?
- Jao, har dåo inget sett svarade han bara!

- Koum in koum in! Arne stod i köket och fixade med något.
- Vill Grevinnan ha en bit mat, så vassego och slå sig ner?

- Jatack, vad ska du göra för något? Jag är faktiskt lite hungrig då jag känner efter.

Nej men titta, har du köpt räkor? Så trevligt Arne! Så vi delade på ett ett kilo räkor , droppade lite citron på, och åt en halv baguette var , drack lättöl till. Det kallar jag för en glad överraskning en torsdag i september!

Nu ska jag ringa några viktiga samtal till sönerna, sedan kommer Kosken hit och ska diskutera Gudstjänstordningen i framtiden, och han vill ha lite förslag från mig, så vi har väl lite brainstorming innan jag bereder mig inför natten och dess eventuellt återkommande spöken!!???

Som ni ser är det alltid något som händer på ett gammalt säteri i Sörmland.

Vänligen HS 

Mitt i natten....och jag kan icke sova, då det är något eller någon i huset...

Slumrade till ett par timmar runt midnatt, men vakande med ett ryck av att jag både såg och hörde någon inne i mitt sovrum! Det är såååå läskigt, och ingen annan finns i huset förutom jag. Arne sover i sin stuga. Toivo är i Finland, och lilla Elsa har åkt hem till sina föräldrar sedan igårkväll, och återkommer inte förrän i kväll. Så jag är ensam här med mina två kattor som jag inte sett till sedan igårkväll då ljusnet slocknade i hela huset, efter ett märkligt sken utanför huset.

Med ficklampa går jag här och vandrar mellan salarna och det känns faktiskt riktigt spöklikt.
En ljusskimrande person rörde sig över rummet då jag vaknade , samtididgt som någon stod och sköt på min säng, jag känd det så tydligt, sängen rörde sig sakta sakta från väggen en dm ut från väggen, och så tillbaksmot väggen igen med en liten dunkdå den slog i väggen.

Förstår ni att jag är uppe så här dags? Jag sitter här i min vilfåtölj med telefonen bredvid mig, ifall jag behöver ringa om hjälp! Så kusligt!

Vem är det som kommer nu....

Har legat i min favoritfåtölj och lyssnat på nyheterna, och sippat på ett glas Grand Cúvé Brut, då jag helt plötsligt får en aning, ni vet en sån där föraning Något kommer att hända. Det känns bara inombords, det är en obehaglig känsla , som jag förnimmer.
Jag fryser, det knottrar sig på mina bara armar trots att jag har brasan brinnande alldeles bredvid mig.

Innan jag hunnit tänka tanken så ser jag ett ljus som uppenbarar sig utanför fönstret i tvrummet. Det lyser först upp hela rummet för någon tiondels sekund för att sedan slockna, och tv:n slocknar, och allt blir bara svart. Ni som varit på landet en höstkväll vet att när det är mörkt, ja då är det riktigt mörkt!
Jag ropar på Lilla Elsa som borde befinna sig i närheten, men ingen svarar!
Vad är det som händer?
Nilsson eller om det är Callas jamar någonstans ifrån mörkret, så där hjärtskärande, nu börjar det kännas riktit obehagligt tycker Grevinnan Honorine Stiernspetz på Hornberga säteri.

Svampar till vinterns kalas

En underbar vandring i skog och mark gjorde mig på gott humör, jag hittade Höstkantareller som Arne lovat att torka och som vi ska använda till hösten och vinterns festliga stunder.

Skålar med Nyponrosor är vackra att dekorera med på hösten tycker jag, och det påminner om min barndom.

Men också om min egen ungdom då vi plockade Nypon för att göra Nyponsoppa, nyponen torkades i ugnen , för att sedan förvaras torrt och kokas till en C-vitamin rik soppa till barnen.
Senare i min yngre medelålder plockade vi också nypon, men då för att göra Nyponvin , och den mörkröda färgen med den mustiga smaken satte fart på alla, både tanter och farbröderna på Hornberga säteri minns jag.

 Jag for förbi denna otroligt vackra  gård på kullen där träden dekorerat sig i sina mest förföriska färger!

Hemma hos oss är det lugnt och tyst då Toivo farit med finlandsfärjan över till Kokkola och den årliga älgjakten, så håll nu tummarna att han kommer hem med något älgkött i sin ränsel.
Hälsar HS

Arbete eller skogsluffning.......

Godmorgon mina vänner från när och fjärran!
Idag ska jag bara vara hemma!!! Efter några dagars stressande så känns det skönt för rygg och huvud att få vara på sin älskade gård.

Jag ligger fortfarande kvar i min paulun med alla tidningar utströdda omkring mig, mitt franskrostade är urdrucket sedan länge.
Jag har ringt flera gånger på klockan, men ingen liten tjänsteande har dykt upp i dörröppningen!!!!!!

Den enda som kom in här nyss var Callas med hög svansföring, men då det inget fanns att äta på så svepte hon högdraget ut igen!

Nu kommer någon! Scccch!
- Vad är det som händer nere i köket? har ni polsk riksdag där eller? Ingen människa hör att jag ringt på er???
Lite mer kaffe, tack, en kaka av den goda Plommonhistorien som Toivo gjorde.
ÄR DEN SLUT?

Vrider jag på huvudet så ser jag mitt "arbetsbord", alltså vänder jag huvudet tillbaks på kudden!!!!! Vips, så syns det inte!!

Ja, jag får väl ta lite fruktsallad, en knäckebrödssmörgås med lite nyttigt på!

Usch, så trött jag blir på mig själv, att jag inte kan göra någonting!!!!

Arbetet kallar, men det gör skogen och den friska klara luften också, får se vem som vinner?

Ole dole doff.....det blev skogen, hurra!  Jag struntar i att arbeta , och beger mig ut i skog och mark idag, för att rensa huvud och vara ifred, ja, jag har blivit en misantrop tror jag.
Får se om detta kan ändras på?  Hälsningar HS

Bryssel t.o.r

Godkväll vänner, precis hemkommen från Bromma airport! Imorse  mötte jag upp den yngste C-J där, och vi flög tillsammans till Bryssel kl. 07.45 direkt.
Jag skulle inte göra någonting alls faktiskt!!! Men då vi talades vid igårkväll, så frågade han om inte mamsen bara kunde följa med som sällskap, och eftersom jag bestämmer mig snabbt så blev det så.

Väl inne i stan skildes våra vägar och jag har bara varit turist, vilket kändes märkligt.
Vädret var grått, och regnet hängde i luften, vilket det ofta gör . Ca 500 dagar med regn sade en servitör på Grand place där jag åt lunch bestående av musslor, nykokta med gott bröd till och ett glas vitt vin.

Jag handlade  EN ENDA sak , och det blev en ask med handgjord choklad, som jag ska avnjuta under höstkvällarna hemma på Hornberga.

Klockan halv tre så möttes C-J och jag igen och direkt med taxi åter till Brussel Airport en halvtimmes resa från stan och så var det hemresa, utan större överraskningar. Det var jättetrevligt att få umgås med sonen , och nu är jag uppdaterad på det mesta.

Nu ska jag sätta mig framför brasan och öppna min ask , och bara suga på en enda bit ikväll.....
I affären berättade de förresten att chokladen en gång i begynnelsen såldes bara på apoteken!!! Jag har en aningens ont i halsen så en chokladmedicin sitter bra!!!! Ha en god och skön kväll önskar HS

sköna söndag

Jag red ut på tidiga förmiddagen med Tunas idol, och hade med mig lunch i ränseln.Kände att jag behövde denna ensamma dag i naturen för att reflektera över mängder av saker i livet. Att kontemplera har för mig blivit allt mer viktigt med åren, tänka och fundera omkring såväl stora som små frågor är viktigare än umgänget med mängden av människor.

Så långt bort på ägorna har jag aldrig tidig ridit!  Vad är nu detta undrade jag? En ödestuga på mina marker!!!
Vilka tankar det ger , vem har levt där en gång i tiden? En ensam människa? En hel familj? Vilka var de?
Tusen frågor kommer till mig, och jag sätter mig ner på trappan och äter min medhavda matsäck, medans höstens solstrålar värmer skönt !

När jag går runt där hittar jag en gammal hemsnickrad stege som står lutad mot ett mossigt och vindpinat körsbärsträd!Har den stått där kvarglömd kanske över hundra år?? Tanken svindlar, och jag känner tårarna rinner nedför mina kinder av den mäktiga känsla jag får av hur nutid och dåtid flätas samman till ett enda nu!

Sakta rider jag hemåt, och då jag når Hornberga säteri igen har redan den kyliga vinden gjort sig påmind, och det känns skönt att lämna Tunas idol till Arne som kör åkgräsklipparen för sista gången denna höst.

När jag kommer in i hallen doftar det bara så där Toivoaktigt!
Jodå, där står han i köket och har bakat sina "pärkakor" igen. Plommonpajer, plommonkakor..........
Jag ler för mig själv och tänker att avståndet mellan då och nu är litet!
- Snälla Toivo! Tack för att du är så duktig med att ta hand om gårdens alla frukter och bär, men nu tycker jag att du ska ta lite ledigt från det. Våra frysar är fyllda till bredden och vi klarar en krisvinter med lätthet!

- Jo sir du frun, nu kan jak para fara till Kokkola och jaka älkar , det ska bli sitpra frun!!!
- Jag lovar att kommer du hem med älgkött så blir det en frys till!
- Sitpra frun, nu ska jak koka kaffe till frun och så plir det lite pärkaka till, sitgod!!!

Tack  Toivo och tack till alla för en härlig dag på landet säger HS