Man trorr inte att det är sant!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag går in i den stora inre hallen och fortsätter in till matsalen där ljuden från wienervalsen strömmar ut så man nästan känner hur fönsterrutorna skallrar, och vad se jag därinne?????

Jo den Allan Ollonberg från Godset Ollonberga, min gamle gode vän genom åren, som har varit en stor del i mitt och mina barns liv. Där dansar han runt runt med en rödhårig liten kvinna i sin famn, ja det är sant!!!! Jag gnuggar mina ögon, och hämtar in Nippe, för att jag tänker, fyra ögon ser mer än två............

Nippe travar glatt med mig uppför stentrappan och snart är vi åter i matsalen där bordet dragits bort och golvet är fritt från möbler, och Nippe gnäggar och frustar så I ett enda andetag stannar Allan upp, svetten dryper från hans panna och hela karln ler , så jag ser varenda tand i hans mun. Kvinnan håller hårt om honom och de stirrar på Nippe och mig naturligtvis förväntar de sig inte hästbesök vid denna tid........

Allan öppnar famnen för mig och presenterar Gärdis, denna lilla knubbiga kvinna som lagt helt beslag på honom och hans hjärta....

- Det här är Gärdis Honorine, Gärdis detta är Honorine , min granne och bästa vän!

Du förstår Honorine, jag var på ett kalas på snåla Älgbräkens för någon tid sedan, ja maten var lika dåligt tilltagen som vanligt, men jag vann högsta vinsten då jag träffade Gärdis där, och efter detta är ingenting som förr... Jag är kär, förstår du, gamle Allan är kär, jaja jag har inte glömt min salig Rutan, men jag trodde aldrig jag skulle få en framtid mer. Nu har jag avpolleterat hemtjänstpersonalen, anställt en kock som heter Fritz, från Hornberga, och Gärdis har flyttat in , och vi ska leva vårt liv tillsammans till slutet, vi ska dansa , åka golfbil, dricka drinkar och göra av med mina pengar, och det känns så gudomligt gott ska du veta Honorine!

Gärdis kommer från Bergen och är tonsättare och har skrivit en hel del under åren och gjort arrangemang till både de ena och de andra, de där är inte jag insatt i, men nu Honorine måste vi skåla , skåla för livet!!!!

Gärdis hann inte med ett enda ord, hon stod där bara leende och glittrade med sina ögon som kisade lite mot mig, sedan blickade hon på Nippe som lugnt gick runt i matsalen och faktiskt gjorde nummer två mitt på golvet, titta skrattade Allan, den lille pojken känner sig hemmastadd redan, kom lilla Nippe ska jag ropa på Fritz och se om vi har nåt gott, men Nippe hade redan nosat sig fram till fruktfatet och högg till sig ett rött äpple och det var ett skratta och och tjoande som väl aldrig tidigare i Ollonbergas historia, där Fritz kom in med kockmössan på sne, men de är ju han som jobbat på Pizzerian nere i samhället, det såg jag direkt, men han lyfte artigt på mössan presenterade sig och höll fram en knippe morötter...................................

Saker och ting förändras mina vänner, och det kan gå snabbt som i själva livet, Allan är tokkär, jag är tokglad för hans skull och det ser ut att arta sig här ute på landet i augusti månad, och Nippe och jag kom så småningom hem till oss där öronen höll på att ramla av de mina, Toivo tog sig en sup direkt ur laskan och Arne såg bekymrad ut, hur ska detta sluta undra han och rev sig i nacken????? Bara att hänga med Arne, nu tar vi ut svängarna efter en sommar som varit jaja sååååååååådäääääääääääär ! HS