Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

onsdag 6 juli 2011

Bokens engelska titel blir

Efter några timmars förhandlingar blev titeln: "The dark murder on the island"på engelska.
Men det gick åt såväl Ales som Stouts och en hel del fula ord innan vi var ense. men nu är vi Hono och Tim med varandra, och jag har ett mycket tungt huvud kan meddelas och ska sova någon timme till.

Sedan väntar SAS med flygservice till lilla moi, för i em kommer kära grevinnan Rubina och gästar Hornberga Säteri.
See you! HS                        179 sidor skräck och sträckläsning!

tisdag 5 juli 2011

Hunnit spela en niohålsbana redan, och vann den

Mr Morsley mötte mig på Heatrow och så drog vi direkt till golfbanan i Teddington.
Jag  gjorde en helbra runda, och det var roligt att slå Mr Morsley iallafall. Han verkade inte lika road. Nu sitter jag på hotellrummet och jobbar lite , innan vi ska ses på The black Swan.En trevlig pub på Edgewar road.
Jäklar så uppåt jag känner mig efter golfrundan, det måste medges. Att spöa den lilla gubben gör att jag ligger bra till i våra förhandlingar......Hej hopp i min lilla låda, ser fram mot kvällen i Londres. See You!

Jag ska flyga till London i ett ärende

Fortfarande känner jag mig förorättad, men Julius Jr. har gett hela ambassadpersonalen med ambassadören i spetsen en reprimand, och de framför alla sina ursäkter till mig. De förklarade att man blandat ihop mig med en annan person??????
Hmm!

Efter ett samtal med min agent i London nu på morgen blev det bestämt att jag åker över i em. och så får vi diskutera boksläppet på den anglosaxiska marknaden, och det viktigaste för mig är att den får en säljande titel. På svenska heter den ÖN , men det engelska namnet måste ha en snärtigare titel. Nåväl, detta om detta.

C-J är redan där sedan någon dag då han ska diskutera affärerna med den engelska stiftelsen Castles and Manor-Houses. Det eventuella samarbetet kan ge klirr i kassan för vår del.
Vädret ser inte roligare ut där än här idag, men det kan vi inte fundera så mycket över. Nu sätter jag lite fart!
Hug HS

måndag 4 juli 2011

Utkastad från ambassaden

Här kommer uniformerad personal!
 Hela kontorspersonalen kom cyklandes!
Paraden genom stan till Amerikanska ambassaden var enorm.
Alla var med, alla var där. Det var helt fantastiskt att beskåda denna parad genom stan. Framme vid ambassaden stod vi inbjudna sedan och väntade att ambassadören själv skulle komma ut och önska oss välkomna!
Men ingen ambassadör så långt ögat nådde!

Där stod jag  på mina höga klackar och baraxlade klänning, och det blev lite ruggit i luften, och då, till slut så kommer han............

Det kan inte vara sant? Men alla andra började hurra och sjunga den amerikanska nationalsången med handen på sina hjärtan. 

Jag började hicka av chock och förvåning! Hur i hela friden kunde den nye ambassadören välja att göra entré på detta sättet?

Vi blev sedan anvisade en sidodörr där vi en och en fick känna på att bli både utfrågade och visiterade.
- Har Mrs Stiernspetz haft ett relationsship with a russian ?
- Its my buisness!
- No Mrs Stiernspetz, its our buisness today. He was a Russian spion, and our ambassdör think its best for you madame to åka tillbaka hem .You´r don´t welcome to our party Mrs. Goodbye and thank you! Have a nice day!

Har ni hört vilken skithög! Jag tvärvände på mina klackar och stegade ut på gatan, där ambassadören just hoppat av sin cykel, och stod där och såg fånig ut! Lusten att dänga till honom med handväskan var mycket stor.
Dessa amerikaner, jag har väl alltid tyckt att de är både töntiga och cracy. Kommer aldrig mer att sätta min fot i USA . Jag vinkade till mig en taxi och hoppade snabbt in.
- Mot Hornberga Säteri!

Fjärde Juli firas med pompa och ståt på ambassaden i eftermiddag

Julius Jr. står för säkerheten omkring arrangemanget, och min lille C-J har ju som vanligt mängder av buisness med USA, så därav kommer petit moi in i bilden som på ett litet bananskal!
Jag brukar ha Ambassadören till bordet, och det vet vi ju att det byts så ofta, så vem det blir idag, är för mig en surprise, men de är alla lika trevliga. Amerikanare är trevliga, och vid varje resa dit, så har det värkt i mitt varma hjärta då jag återkommit till vårt Sverige. Vänligheten, öppenheten, har gjort att jag ärligt kan säga att jag gråtit då jag anlänt till Stockholm, och behövt se en mängd av sura och trista personer på gator och i affärer. Och det står jag jag för så sant jag heter Honorine Stiernspetz.

Så efter en natt med god sömn så svänger jag strax in till stan för en ansiktsbehandling, en liten sväng förbi Grands veranda för lunch med Rubina.
Sedan gäller feststämning på ambassaden hela kvällen och natten !

söndag 3 juli 2011

Hela min familj samlade ikväll

Tänk er själva att ni har hela familjen samlad runt grillen, muntert prat och skratt,doften av grillat kött står som en sky runt ikring en. Smuttar på en sommardrink med smultron i botten av glasen, lite jordgubbssaft och så lite torrt vitt vin.
Precis så har vi det ikväll! Julius Jr. lille C-J och petit moi.

Vi sitter nere vid sjöboden, och det är aningen kyliga vindar, så Julius har hämtat varsin fleccefilt till oss.
Mina fina pojkar och jag skålar och samtalar vidare om vad sommaren kan ha för överraskningar?????

 Det här är en sådan här kväll som för alltid kommer att finnas kvar i min själ. Så skönt att bara vara!
Efter några dagar av enorm stress och mängder av händelser.
Jag tror snart jag lämnar mina pojkar härute och drar mig tillbaka till sovgemaken , så nu ska jag ta lite sallad och en filéskiva. Godkväll dear friends, see you tomorrow! HS

Vad är väl ett bröllop i Monaco, mot en söndagsem på mitt Hornberga

HEMMA!
På gården tas jag emot av lilla Elsa som om jag varit borta under långa månader. Ja, hon är väl så bedårande lilla Elsa!
I matsalen står uppdukat en hälleflundra med Hummersås och en liten bit potatiskaka, och ett glas Pol Roger. Hon har plockat smultron och jordgubbar på gården och hon har till och med fått mina Hallon att börja rodna. Jag är helt betagen över att inandas den svenska doften från nyslaget hö, och kaprifol och allt vad det nu heter, men bedövande är det!
Ofrånkomligt dras mina tankar till Verner von Heidenstam och hans underbara dikt: Jag längtar hem, jag längtar stenarna .........ja , något sådant, och så känner jag nu, oh så jag älskar mitt fosterland!

Får jag nu bara snarast hjälp med staketet och kameror och annat som kan hjälpa mig att känna mig trygg här så....
Men det tar jag i morgon!

Jag tar mitt glas, tackar lilla Elsa så hjärtligt för maten och drar mig ut mot Orangeriet. See you! HS