Svampar till vinterns kalas

En underbar vandring i skog och mark gjorde mig på gott humör, jag hittade Höstkantareller som Arne lovat att torka och som vi ska använda till hösten och vinterns festliga stunder.

Skålar med Nyponrosor är vackra att dekorera med på hösten tycker jag, och det påminner om min barndom.

Men också om min egen ungdom då vi plockade Nypon för att göra Nyponsoppa, nyponen torkades i ugnen , för att sedan förvaras torrt och kokas till en C-vitamin rik soppa till barnen.
Senare i min yngre medelålder plockade vi också nypon, men då för att göra Nyponvin , och den mörkröda färgen med den mustiga smaken satte fart på alla, både tanter och farbröderna på Hornberga säteri minns jag.

 Jag for förbi denna otroligt vackra  gård på kullen där träden dekorerat sig i sina mest förföriska färger!

Hemma hos oss är det lugnt och tyst då Toivo farit med finlandsfärjan över till Kokkola och den årliga älgjakten, så håll nu tummarna att han kommer hem med något älgkött i sin ränsel.
Hälsar HS

Arbete eller skogsluffning.......

Godmorgon mina vänner från när och fjärran!
Idag ska jag bara vara hemma!!! Efter några dagars stressande så känns det skönt för rygg och huvud att få vara på sin älskade gård.

Jag ligger fortfarande kvar i min paulun med alla tidningar utströdda omkring mig, mitt franskrostade är urdrucket sedan länge.
Jag har ringt flera gånger på klockan, men ingen liten tjänsteande har dykt upp i dörröppningen!!!!!!

Den enda som kom in här nyss var Callas med hög svansföring, men då det inget fanns att äta på så svepte hon högdraget ut igen!

Nu kommer någon! Scccch!
- Vad är det som händer nere i köket? har ni polsk riksdag där eller? Ingen människa hör att jag ringt på er???
Lite mer kaffe, tack, en kaka av den goda Plommonhistorien som Toivo gjorde.
ÄR DEN SLUT?

Vrider jag på huvudet så ser jag mitt "arbetsbord", alltså vänder jag huvudet tillbaks på kudden!!!!! Vips, så syns det inte!!

Ja, jag får väl ta lite fruktsallad, en knäckebrödssmörgås med lite nyttigt på!

Usch, så trött jag blir på mig själv, att jag inte kan göra någonting!!!!

Arbetet kallar, men det gör skogen och den friska klara luften också, får se vem som vinner?

Ole dole doff.....det blev skogen, hurra!  Jag struntar i att arbeta , och beger mig ut i skog och mark idag, för att rensa huvud och vara ifred, ja, jag har blivit en misantrop tror jag.
Får se om detta kan ändras på?  Hälsningar HS

Bryssel t.o.r

Godkväll vänner, precis hemkommen från Bromma airport! Imorse  mötte jag upp den yngste C-J där, och vi flög tillsammans till Bryssel kl. 07.45 direkt.
Jag skulle inte göra någonting alls faktiskt!!! Men då vi talades vid igårkväll, så frågade han om inte mamsen bara kunde följa med som sällskap, och eftersom jag bestämmer mig snabbt så blev det så.

Väl inne i stan skildes våra vägar och jag har bara varit turist, vilket kändes märkligt.
Vädret var grått, och regnet hängde i luften, vilket det ofta gör . Ca 500 dagar med regn sade en servitör på Grand place där jag åt lunch bestående av musslor, nykokta med gott bröd till och ett glas vitt vin.

Jag handlade  EN ENDA sak , och det blev en ask med handgjord choklad, som jag ska avnjuta under höstkvällarna hemma på Hornberga.

Klockan halv tre så möttes C-J och jag igen och direkt med taxi åter till Brussel Airport en halvtimmes resa från stan och så var det hemresa, utan större överraskningar. Det var jättetrevligt att få umgås med sonen , och nu är jag uppdaterad på det mesta.

Nu ska jag sätta mig framför brasan och öppna min ask , och bara suga på en enda bit ikväll.....
I affären berättade de förresten att chokladen en gång i begynnelsen såldes bara på apoteken!!! Jag har en aningens ont i halsen så en chokladmedicin sitter bra!!!! Ha en god och skön kväll önskar HS

sköna söndag

Jag red ut på tidiga förmiddagen med Tunas idol, och hade med mig lunch i ränseln.Kände att jag behövde denna ensamma dag i naturen för att reflektera över mängder av saker i livet. Att kontemplera har för mig blivit allt mer viktigt med åren, tänka och fundera omkring såväl stora som små frågor är viktigare än umgänget med mängden av människor.

Så långt bort på ägorna har jag aldrig tidig ridit!  Vad är nu detta undrade jag? En ödestuga på mina marker!!!
Vilka tankar det ger , vem har levt där en gång i tiden? En ensam människa? En hel familj? Vilka var de?
Tusen frågor kommer till mig, och jag sätter mig ner på trappan och äter min medhavda matsäck, medans höstens solstrålar värmer skönt !

När jag går runt där hittar jag en gammal hemsnickrad stege som står lutad mot ett mossigt och vindpinat körsbärsträd!Har den stått där kvarglömd kanske över hundra år?? Tanken svindlar, och jag känner tårarna rinner nedför mina kinder av den mäktiga känsla jag får av hur nutid och dåtid flätas samman till ett enda nu!

Sakta rider jag hemåt, och då jag når Hornberga säteri igen har redan den kyliga vinden gjort sig påmind, och det känns skönt att lämna Tunas idol till Arne som kör åkgräsklipparen för sista gången denna höst.

När jag kommer in i hallen doftar det bara så där Toivoaktigt!
Jodå, där står han i köket och har bakat sina "pärkakor" igen. Plommonpajer, plommonkakor..........
Jag ler för mig själv och tänker att avståndet mellan då och nu är litet!
- Snälla Toivo! Tack för att du är så duktig med att ta hand om gårdens alla frukter och bär, men nu tycker jag att du ska ta lite ledigt från det. Våra frysar är fyllda till bredden och vi klarar en krisvinter med lätthet!

- Jo sir du frun, nu kan jak para fara till Kokkola och jaka älkar , det ska bli sitpra frun!!!
- Jag lovar att kommer du hem med älgkött så blir det en frys till!
- Sitpra frun, nu ska jak koka kaffe till frun och så plir det lite pärkaka till, sitgod!!!

Tack  Toivo och tack till alla för en härlig dag på landet säger HS  

Frisk luft i lungorna och nattvardsvin i munnen

Just hemkommen från en mässa som Kosken Lennartsen absolut ville att jag skulle vara med på. Så efter en underbart skön dag på landet , for vi direkt till stan och kyrkorummet, där jag talade om konsten att förlåta! Kosken ville gärna ha ett ord med i laget , men nejdå, det fick han inte. Han hällde upp vinet och delade ut brödet, så skötte jag det resterande. Sönerna var omåttligt nöjda med mamsens insats, och de tog frivilligt del av både bröd och vin.

Nu är vi hemma i vår egna vrå, och skall nu inta den obligatoriska sandwichen och det goda tee´t från Fortune and Masion i London.
Lördagen har med andra ord varit mycket lyckad, och det hoppas jag att er också har varit. HS

En heldag i Angelines nya jaktstuga

Godmorgon denna underbaara lördag i september månad anno 2011!

Hästarna är redan ute, kattorna är ute och själv har jag gjort min morgongymnastik till tonerna av Vivaldis HÖST, jag har ett litet program som jag själv hittat på och det är utomordentligt bra för alla kroppens muskler och senor. Speciellt knäfall och benen uppåt sträck fungerar otroligt gott. Ja om ni vill ta efter så ska ni veta att de tio femton första gångerna är man rätt så ledbruten, men sedan förstår ni så går det liksom av sig självt det hela.....

Har ni sett en så söt liten cottage? Den har lilla Angeline von Darbin köpt och ska ha som jaktstuga. Så idag ska jag och sönerna, jodå C-J kom igårkväll från Shanghai, då är mor glad igen. Jag avskyr hans ständiga resor dit, gillar dem inte, tänker alltid på vad Evert skrev: "blev rånad i Shanghai"....Nåväl, idag far vi till lilla jaktstugan och överraskar Angeline. Lilla Elsa står i köket och gör ett storkok av Rotmos och fläsklägg, jaja, ni ser vad mina adepter kan!!!! Vidare packas in lite surdegsbröd, lite plommonpajer, och den äkta franska senapen som vi i vår familj har som tradition att alltid äta till Rotmos. Den inhandlar jag icke som ni u skulle tro i DIJON, nej nej, den bästa franska senapen finns i Perpignan, och där köper jag en förpackning per år ungefär. Ja, de skickar den med snigelpost till mig, men ser till att den alltid finns hemma, det är ett måste då sönerna är hemma och vill grilla under sommarhalvåret. Ingen sommar utan senapen från Perpignan säger de.. Visst är de så rara, själv kan jag säga till er så här i smyg att jag avskyr samma saker varje gång, likadant var jul, likadant var påsk, samma samma, I really hate it. Jag som grevinnan Honorine vill ha olika saker, maträtter , traditioner , blaha säger jag, det är till för de rädda och osäkra, bara ett ord från mig mitt i.

Lilla Angeline von Darbin har även rätt till kräftfiske , svampplockning på sin alldeles egna tomt, visst är det väl underbart? En egen liten sandstrand ingår också i hennes köp! Hon är inte dum den flickan, hon kommer att bli något ännu större , det är jag helt säker på! Jag har varit som en mor för henne, då hon alltid tytt sig till mig, och fått alla de goda råd som fört henne där hon idag befinner sig....

Så dit avgår bilen med oss tre i famniljen ombord, fullastad med rotmos och fläsklägg. Sönerna är så glada att få vara lediga och få komma ut på landet, och se över hennes mark och lilla strandremsa. De känner för Angeline som för den syster de inte haft!!!

Hos oss på Hornberga säger vi: ha en lika underbar dga som vi ska ha idag! HS

Termine är fortfarande ett hår av hin precis som jag sade redan innan

Tusse, ja eller Termine, och jag rök ihop redan på stallbacken igår. Hon stod där och pekade med hela handen, att jag skulle skynda mig på då galopptävlingen redan var i full gång!!! I full gång? Svarade jag högdraget, det kan jag hålla med om, men vad då. Hon får väl ändå vänta tills att vi dyker upp. Jag är ju ändå den viktigaste personen i och med att jag är prisutdelare, eller hur?
Hur som, jag blev otroligt uppbragd och vägrade kliva ur bilen, och sade till sonen att nu vänds bilen för en retur mot Hornberga igen!!!

Som Säpochef vet han att då jag bestämt mig  för något står det fast, så han backade och där stod hon , Tusse och bara vrålade att jag, Grevinnan Honorine Stiernspetz, var den mest opålitligaste och infama person hon någonsin mött.

- Detsamma din kossa skrek jag tillbaks samtidigt som jag manade Julius Jr. att lägga i ettan och genom en rivstart köra iväg så gruset sprutade på självaste Termine!! Haha, så roligt det var att se henne springa efter bilen ett långt stycke medan hon vevade med både händer och fötter.

När vi sedan var hemma igen så hann vi knappt ta av oss yterkläderna innan Tusse ringde och bad om ursäkt, vilken jag antog och så var allt som vanligt igen.... VI ÄR SOM HUND OCH KATT, men gillar varandra väldigt mycket där längst inne! Visst är vi människor märkliga varelser? Hälsar HS