Trött på vila, och sätter igång med ett nytt projekt......

Jag förgås av att ta det LUGNT! Men här springer hela min personalstyrka runt ochg kollar mig, samtidgt så som sönerna är så snälla och vänliga mot mig, så jag går snart upp i atomer!! - Nu är frun KONVALENT säger Arne och ser högtidligt på mig.
Jag ids icke rätta honom, konvalent, säger man så i småland tänker jag elakt för mig själv.

C-J har föreslagit mig att jag ska skriva på min påbörjade roman som jag har gett arbetsnamnet "BRON", och plockat fram mina idépärmar och datorn och lite kladdar.

Okej då! jag ska ge er introt eller anslaget som vi manusskrivare säger.
Läs det och begrunda om ni vill läsa mer, för den är mycket spännande och ganska läskig. Lova bara att inte säga ett ord om detta till Lars v T om ni av en händelse skulle råka honom, för då kommer han att sno min hela story. Han är sån mina vänner!


Nu startar vi upp tycker jag:

Det duggregnar, blåser lätt, från fönstret på andra våningen slår en trasig fönsterlucka mot den gamla gråbruna fasaden. En kvinna står lutad med armbågarna på fönsterkarmen, klädd i morgonrockdenna julaftonskväll.

Hon ser det lilla fyrkantiga torget nedanför, med det stängda bageriet på höger sida, och den stängda pizzerian på den vänstra. Hon ser upp mot den mörka himlen, där hon mellan hustaken kan skymta ett och annat ljussken som små prickar som glider fram.Vilket betyder att det fortfarande startar och landar flygplan på den närliggande flygplatsen.

Hon fäster blicken på de uppsatta klockor och girlanger som hängts upp över torget som i ett kryss.  De glittrar och rör sig sakta fram och tillbaka av vinden.

I de flesta fönster runt torget är fönsterluckorna stängda, men hon kan se då hon lutar sig ut att till höger om henne lyser det några levande ljus. Nyfiken försöker hon se in, men anar mer än ser ett bord eller altare, hon ser en mänsklig skugga dra förbi fönstret, och uppfattar en doft, en sötaktig konstig doft, innan de gamla fönsterluckorna åker igen med en smäll.

Mitt emot henne ligger kyrkan. Stora bruna dörrar i mörkbrunt trä, rikt ornamentwrade, som är stängda, men ett svagt brus från orgelmusik hörs därifrån.

Kvinnan med  morgonrocken försvinner för ett ögonblick från fönstret, men är strax tillbaka med en cigarett i handen, och ser nu att kyrkportarna nu står öppna.

Det strålar av ljus därinne, och hon ser hur församlingen står upp i bänkraderna medan en kör stämmer upp, och en procession av vitklädda människor rör sig längst inne i den del som ligger i dunkel. Musiken och sången tilltar i styrka , och hon blir så tagen där hon står så cigaretten lämnar hennes hand och singlar ner på den våta och svarta asfalten .

Längst fram i den procession som nu sakta kommer i kyrkans mittgång går en präst som bär Jesusbarnet i sina händer, och vilar på en bädd av halm. Efter honom  kommer flera präster med rökelsekrus i händerna, och dess rök virvlar sakta upp i små spiraler då de sakta svänger dem fram och tillbaka. Sist kommer de vitklädda barnen med palmblad i händerna.

Helt stilla sår kvinnan med morgonrocken i sitt fönster och ser skådespelet.Prästen är nu framme vid den öppna porten, han tar ett steg ut på den blöta stentrappan, håller upp Jesusbarnet mot henne, och för ett ögonblick möts deras ögon, och hon känner sig svinfärdig, det snurrar i hennes huvud, och hon får svårt att fokusera blicken.
Prästen vänder sig sakta om och hela processionen  fortsätter in mot höger, utom synhåll för henne. Portarna slår sakta igen och hon drar sig tillbaka in i våningen, fönsterluckorna slås igen och plötsligt vilar hela fasaden. i mörker.

 Detta är anslaget, vad tycker ni?
Nästa scen är ute på ön, och det är en vacker majdag, och ett följe med begravningsgäster skall åka från kyrkan på ön , över bron till Värdshuset vid brofästet på fastlandet, men det som då händer är att brojäveln hänger sig, och där står de på rad i sina bilar, och på fastlandsidan står Karin Östergren , husmor på Värdshuset och ser detta, samtidgt som hon blir aningen stressad då hennes personal redan lagt upp landgångarna med bla. räkor med maionnais, hur länge kan de stå där undrar Karin ?Utan att ta skada, och hur länge ska brojäveln vara trasig?

Känner jag för det så berättar jag mer senare!
Nu ska jag dricka mitt kvällste med sönerna, och så tidigt i säng säger alla!!!!!!!HS

Överansträngd sa doktorn .......

Ja ni vänner och andra! Är nu hemma igen efter genomgång av alla de upptänkliga prover och tester. Jag är pigg som en nötkärna säger doktorn, men överansträngd,ni vet Burnoutsyndromet!!!!!Och lite för högt kolesterol!!!! Så nu är det slut på alla goda "Pärkakor"
Det kan hända i de bästa familjer, och speciellt i min där tempot högt som ni alla som känner mig vet att det är.
Här vilas det inte långa stunder i taget.

Det blir ingen Halloweenfest för Honorine Stiernspetz sade Dr. Lampe, utan en vila i hemmets lugna vrå, med stilla promenader och vegetarisk kost. Ja, så sa han!!! Vegetarisk kost, vadå? Jag som älskar allt med kött och sås och biffar och stekar och filéer, hur ska det gå?

Slut med detta för en tid. Toivo och Lilla Elsa är informerade omkring detta och har lovat doktorn att detta skiall efterlevas. Ja, ja, jag kör väl ner till samhället om det blir akut och inhandlar något gott hos ICA, om de inte skvallrar förstås???

Mina söner är nu sååå oroliga för lilla mamsen, så de har tagit ledigt båda två och kommer hem nu ikväll för att ta hand om petit moi.Jag tror nog att Julius Jr. har lite dåligt samvete angående sitt framförande om en eventuell förlovning!!!!! Sånt kan ha gjort inverkan på mamsen hälsa............

Vad var det som hände i förrgår här på Hornberga undrar ni säkert? Jag hörde hur det knackade eller rättare sagt dunkade på stora porten, och då jag gick fram till fönstret i hallen såg jag en bil lämna gården, dörren öppnades och jag svimmade!

Enligt Toivo och Lilla Elsa som var närvarande säger att jag blev blek och stod och höll mig i fönsterkarmen, innan jag segnade ner på golvet, och då jag vaknade till var jag skräckslagen och mumlade något om luktvatten och spöken. Om detta minns jag ingenting, men det troligaste är väl att doktor Lampe har rätt i det han säger, att jag har varit utsatt för så mycket påfrestningar under en längre tid,och till slut så orkade inte kroppen med.

Eftersom jag antecknar en del av det jag upplever som ni vet om, kanske jag under denna rekreationstid skriver ner allt till en roman om mitt liv och leverne. Jag tror mig känna att det skulle kunna bli en succé, eller är  jag helt  fel ute???? Undrar en vilande HS som efter omständigheterna mår riktigt bra!

Vad är det som har hänt mig....

Min nästa minnesbild är den att jag ligger på soffan inne i arbetsrummet, och över mig ser jag tre oroliga ansikten stirra på mig....
- Nu är hon vaken hör jag Arne säga långt långt bort!
Jag förstår att jag har varit avsvimmad, men minns först inte vad som hänt. Och vem jag såg då dörren öppnades.

Jag blundar igen, för att slippa tänka, och nästa gång jag är vaknar då jag ligger i en säng i ett rum...

Vem bultar på min port.....

Jaha, så var det åter till vardagen igen! Mina vänner, här är förberedelserna igång med full intensitet inför den största av årets firande på Hornberga! Nämligen Halloweenfesten! Vem blir räddast? Vem är fulast? Vem blir fullast höll jag på att slinta med pennan.......

Arne och Toivo är glada som små barn , där de springer upp och ner för vindstrappan med kartonger av utklädningskläder, dekorationer, och gamla sunkiga kvarglömda pumpor från förra årets fest.

För Arne är det första gången han firar med oss, och han suckar och tycker att det verkar då onödigt dyrt med kalas så här snart inför jul och allt.........Men Toivo som vet hur festligt det brukar vara , han lyser som solen själv denna gråvädersdag på landsbygden.

Lilla Elsa kom med bild på årets tårta från Bageriet i samhället, och frågar hur många hon ska beställa?
Ta du 10stycken säger Toivo!!!
- Men, vem bestämmer här? Har tjänstefolket tagit över allt?
- Ursäkta frun, jak tykker para det är siiitgoda de där tårttårna han gör.
- Beställ 6stycken, vi blkir ca 40personer med några till och från.
Och du Toivo får vara så god att peställa dina egna tårttår!!!!!!
- Ja frun men sir du, jag är para så siiitglad att det plir fest igen!!!

Det ringer på stora porten så ihärdigt, och då jag ser ut genom fönstret i stora hallen så far en taxibil härifrån!!!Mitt hjärta bultar och min undran är naturligtvis öm det är någon som jag ICKE vill ha besök av???

Jag ber Lilla Elsa gå och öppna, och in kommer .............................?????????????
Jag tror jag svimmar...........
- Ge mig luktsaltet Toivo, men fort!!!!

Efter en lång och minnesrik dag..........

Nu har jag sparkat av mig lackskorna och krupit in i min leopardmönstrade hemmaklänning! Detta var en lång och mycket innehållsrik dag må jag då säga.
Sorg och glädje vandrar hand i hand kan man väl säga, och denna dag har faktiskt gått i den stora glädjens tecken, trots saknad och tårar.

Så många vänner och släktingar har jag då icke mött på flera år. Det blev många kära återseenden och glada skratt mellan de små sandwicharna och den söta Sherryn. Farbror Fredrik och Farbrok Alrik skämde ut sig som de alltid brukar göra, och var lätt berusade redan då de två kom i taxi. Allan och Ruth var pigga och han for omkring som ett yrväder för att hinna prata och lyssna. Kosken lennartsen var den förättare som var inbjuden, och Silvan och Calle kom i högtidsdräkt. Men att Roger Moore kom utan hustrun tyckte alla var en sensation så stor som någon. Ingen ville fråga varför, och själv log han bara så där vänligt som han alltid gör! Vad gjorde då Farbror Alrik och Fredrik frågar ni förstås?

Jo, de sjöng tvåstämmigt i samlingslokalen då Kosken skulle säga några väl valda ord. Då tog Fredrik blombuketten ur vasen framför sig och så sjöng de båda bröderna för full hals: "Här var det livat, här var det glatt, här har vi blommor till morsans hatt". Sedan hurrade de för Brudparet!!!!!! Men då sa jag till C-J och Julius Jr. att de fick se till att de båda Farbröderna forslades bort snarast!Och Alrik vinkade så glatt då de for iväg strax därpå i samma taxibil !!!

Ja ni mina vänner, vilken minnesrik dag!  Visst är det väl ändå märkligt att man känner sig väl aldrig så levande som då närheten till himmelriket är så märkbart nära?

Imorgon är en ny dag då jag ska ta tag i min fest inför kommande helg. Det känns som ett sant "nöje" att få möta den omtalade FIONA!!!! Gipskatten står där och bara stirrar på mig..................

På väg att ta farväl av en ålderman och vän till familjen sedan generationer....

Det blir en låååång dag..........................

Godmorgon mina vänner! Nu har jag sovit ut i ja, jag tror 12 timmar i sträck, så nu randas en ny dag med tillförsikt!
MEN det finns en del saker att göra genast.

Arne har stått för frukosten idag, då Toivo och Lilla Elsa är lediga en söndagsförmiddag varje månad, och det just idag???????Typiskt!
Så det blev INTE så gott mitt Franskrostade, och så hade han inte bakat något, utan det var en ostsmörgås på knäckebröd!!!!! Och ett löskokt ägg?

Ja, duktig är han annars men då inte i köksregionerna. Han såg så nedstämd ut, och så berättade han att den lilla Igelkotten  hade ätit sin pannkaka och sedan tackat för sig och gått! Han sakande den lilla söta kotten, så jag har inte hjärta att bråka med honom om den makabra frukosten, det finns annat att tänka på denna dag.

Ni som vet hur jag har haft det sista tiden förstår ju att det har satt sina spår!!!!! Och nu en söndag så har jag INGEN som kan hjälpa mig med en ansiktbehandling eller kroppsmassage, utan här får jag försöka själv så gott det går!!!!

Tur att jag inte är helt borta då det gäller skönhetsområdet heller, utan har ett välfyllt badrum, så nu har igångsättningen börjat. Det blir en lång dag idag, med kyrkan, efterföljande lunch och sedan umgänget med alla gamla vänner!

Ja, så här kan en Grevinna se ut tidigt en morgon i oktober månad anno 2011. OBS! Detta är en underbar vitamnrik mask som kommer att göra mig minst 10år yngre. Märket heter Vicky La Motta, och är ett gammalt och välkänt sådant som en god vän till mig själv har lanserat, och som vann stora framgångar på sin tid! Jag fick ett lager då fabriken lades ner, och det är alltid bra att ta till då inget annat finns tillhanda!

Då jag ser ut från mina gemak så syns Ollonberga på andra sidan sjön, där är säkert redan Ruth och Allan i full färd med att iordningställa sig inför dagens  åtaganden.Om de kunde se mig här i fönstert, då hade de med all säkerhet ringt hit och sagt att "Vita Frun" går igen på Hornberga säteri.........HS