Allan blev indignerad......

Jag var  bara tvungen att ta mig enridtur under eftermiddagen upp till Ollonberga gård.Allan gick omkring och sparkade runt bland höstlöven, i sin vanliga utstyrsel, dvs den beige tweedkostymen med äppelknyckarbyxorna och golfstumpor. På huvudet en keps i samma beige tweed. En syn som inte tillhör vanligheterna, men han lever kvar i det förgångna kära Allan.

Jag berättade i förbigående att noblessen varit hembjudna till fam. Langensköild i går, tillsammans med kungligheter.

- Det var som själva f-n ! Hur kunde de glömma Ruth och mig? Jag känner mig djupt chikanerad och kan absolut inte berätta detta för henne, hon kommer att bli förkrossad, och hon är ju aningen skör ändå just nu, hon har legat i influensa en hel vecka, och det här skulle påverka henne negativt...

-Allan, ta det inte personligt, det var nog bara ett misstag! Nu ser vi framåt och inriktar oss på Rubinas födelsedagsfirande som är inom synhåll. Och då talar vi om festernas fest vad jag har hört  , inget skvaller från mig, men..

- Vad säger du, fyller hon jämt? Jaha dåså, det ser vi fram emot , bara vi nu inte blir bortglömda igen, men det ser du väl till Honorine att vi kommer med på listan?

- Själfallet kära du! Hälsa nu till Ruth att hon får hälsan åter, så hörs vi senare.

Jag red sedan tillbaka på småvägarna runt sjön, och bara njöt av det sköna och milda höstvädret. Nu var jag lite elak kanske, men det köndes bara så skönt!!!!!! Grevinnan Honorine var på det humöret idag, så var det bara.................

Väl hemma så känns det bara så bra, lantluften, dagen, gårdagskvällen, ja den får mig fortfarande på extra gott humör!!!! Pinka i bålskålen, hur sjuk får man bli??????
Godkväll önskar HS

Idel ädel adel...alla var där....

Godmorgon ! Honorine här, pigg och utvilad, trots en festlig kväll i Gamla stan.

Nu kan jag berätta varför alla skulle vara utklädda då vi kom, varför allas mobiler och dyl. lades i kapprummet, varför jag inga bilder kan visa er idag på familjen Langensköilds nya våning!

Allt var hemligt! Och då vi alla efter de första välkomstdrinkarna tog av oss maskerna, så förstod jag.....
Idel ädel adel, och kungligheter ute på galej!

Tyckte det var lite märkligt med alla fotografer runt omkring Järntorget, men......

Noppe, Adde, Pierre, Tusse, Lubbe, Kalle, och en hel del andra kändisar med respektive intog middagen som bestod av Pumpasoppa med krutonger som små spöken. Älgköttragu som Noppe hade skjutit på Addes marker hörde jag.
En Pavlova till dessert och sedan var det tävlingar under kvällen som jag icke kan tala om här....

Jag hade i början så svårt att få i mig Pumpasoppan utan att surpla, vilket kändes genant, ända tills att Noppes hustru diskret frågade mig om det inte var bättre att ta ut mina vamyrtänder innan jag åt!!!!!?????

Kalle och Silvan dansande kind mot kind såg jag och Lubbe stod och smygdrack nästan hela tiden i serveringsgången......Hmmmm!

Våningen var nu i en Nationalromantisk stil inredd, mycket hemtrevligt, inga kitchiga plastlampor någonstans!
Tiden gick fort, och Toivo hämtade mig på bestämt klockslag och vi for hemåt!

Nu när jag har intagit frukosten så läser jag i en av de svenska morgontidningarna ett repotage kring vår fest igårkväll.Sådärja!!   Hmmmm! Intressant på min ära! Detta ska jag visa Allan Ollonberg och hans Ruth, de var icke inbjudna...........HS

Nu blir det fest....

Sådärja, duschad, insmord, med väldoftande Gurleain edt, som doftar som äpplen i september! Synd bara att det skall bäras mask, nu när jag har tightat upp ansiktet med fillers och botox, och hela kitet, allt enligt de senaste rönen enlig Skönhetskliniken på Öfre Östermalm. Doktor Stiernskotte är otroligt skicklig, men det var hans fadr också minns jag att Hermine alltid sa, som också gick där och "piffade upp sig".

Som ni ser har jag satt in mina vampyrtänder också, så alla mina fina porslinskronor syns inte alls under denna kväll, men va då? Nu firar vi Halloween! Jag är förberedd ända upp till vampyrtänderna, och bilen är såväl framkörd som varmkörd, så håll i er alla på Järntorget 47 , för här kommer Honorine, på strålande festhumör. Vi hörs av inatt eller imorgon någon gång hälsar HS

Den dagen brojäveln hängde sig........

Kära läsare, ni ska få ta del av lite till ur mitt manus, håll till godo!

Karin Östergren står vid fönstret på Värdshuset. Hon ser mot brofästet, där bilarna står i långa rader på ömse  sidor om den öppna bron. Hon ser på klockan, skakar på huvudet.
                                                            
KARIN:

-Flickor, har ni redan ställt ut landgångarna?

FLICKA 1:
- Ja, det är klart allting. Läsk och lättöl står också framme, och kaffet är bryggt.

KARIN:
- Mmm, det var inte bra förstås. De är redan trettio minuter sena, och bron ser ut att vara trasig, ja ja det blir dyrt för mig det här. Lägg folie över landgångarna är ni snälla, i den här värmen , och med handskalade räkor och majonnäs.Tänk att det skulle bli så här just idag, och titta får ni se! Där kommer likbilen sakta rullande också, herre min je, det kan inte båda gott!

De båda timanställda flickorna ser på varandra, och flinar lite.

På ösidan sitter i den första bilen, en gammal mercedes 240D de närmast sörjande. I bilen bakom sitter Bernt-Inge Pettersson, kallas Bip. Pastorsadjunkt, som just idag haft sin första begravning sedan han tillträdde . Bip är en man, stor och grov, med skägg och aningens ölmage. Han har tidigare arbetat med mycket annat innan han runt fyrtifemårsåldern bestämde sig för att läsa till präst.
Där sitter han i bilen och våndas över hela denna absurda situation. Han känner att något måste han göra, så han knäpper prästrocken, torkar sig i pannan, och öppnar bildörren. Det är en ljuvlig försommardag, och doften av blommor och så denna värme gör honom nästan yr. Han rättar till sina kläder, ser sig runt omkring, och vet att i dessa ett femtontal fulla bilar riktas allas ögonpar på honom just nu!
Han gör en liten tafatt gest med armen som för att hälsa , innan han tar steget fram mot den första bilen. Precis då rasslar det till i bron, det knakar och rister, och bron börjar röra sig.
Bip tvärvänder och går snabbt tillbaka och hoppar in i sin bil, idag hörde Gud bön tänker han, och vrider om startnyckeln.

På Värdshuset står Karin fortfarande vid fönstret, och nu så....

KARIN:
- Nu börjar bron att röra sig, ja då slapp vi använda folien, alltid något. Se så flickor, inget flamsande nu! Nu har vi ett begravningsfölje här strax.

............

Ja ni så det kan vara då brojäveln hakar upp sig!!!!! Känner jag för det så ska berätta lite mer, annars får ni lägga till fortsättningen själva.........

När kattorna är borta så......

Godmorgon friends!
En dag med nya spännande möjligheter har getts oss, så ta nu tillvara på den så bra ni kan, för det tänker jag göra.
Nu när sönerna inte vaktar på mig, förlovnigen är avlägsen, ja då ska Grevinnan sätta på sig lackskorna och ge sig ut i vimlet ikväll. Jag fick ju lov att inhibera min egen Halloweenfest då jag inte ansågs kapabel att orka med detta, men nu är jag bjuden , utan sönernas vetskap hem till Familjen Langensköild iväll på ett litet event. De har just skaffat en ny våning vid Järntorget, ja i Gamla stan så det ska bli spännande att få se hur de har inrett den. Ni anar icke hur deras stil är??? OOPs säger jag och nästan hickar av förtjusning då jag tänker på det.
Nu talar vi allt i ett! Uppstoppade djur, kitschiga plastlampor, 60-talsfåtöljer i orange och giftgrönt tillsammans med en Hauptbyrå och en grupp Karl-Johans med rosa och svartrandigt brokad med tofsar!!!!!!
Mitt i alltihopa hänger sedan kristallkronorna och avger sitt mjuka sken. Ja så har det ibland sett ut hemma hos dem, men vid varje flytt så intas också en ny stil, och därför är jag mer än loviligt nyfiken inför kvällens middag med Halloweenutstyrsel!
Det ska bli ett stort nöje att ge sig in till stan och fetsa loss igen efter en vecka av isolering här ute.

Men nu ska jag ut i skog och markför en stund med Tunas Idol innan jag återvänder till hemmet och startar upp mina förberedelser inför kvällen. Hälsar en morgonpigg HS 

Här spelas det kort med mina anställda.....

Här på Hornberga firar vi fredagskvällen på ett mycket uppsluppet och trevligt , men annorlunda sätt!
Lilla Elsa , jag själv, samt Arne och Toivo har under flra timmar spelat kort!!! Ja, detta är sant, och jag har redan vunnit femhundra svenska kronor av var och en!!
Poker, med tre köp, jag visste icke att jag var en sådan pokerspelare??? Har då icke använt mig av denna kunskap sedan ungdomsåren, då vi kusiner under sommarloven hemma hos aunt Greta och farbror Edvin på Sköldersnäs gods satt ute i det lilla lusthuset varje eftermiddag och spelade om småpengar!

Det här är en otroligt glädjefull stund i mitt rika liv, att få dela denna fredagskväll med mina anställda som alltid ställer upp för mig. Arne är dock lite oroad emellanåt, då han fortfarande ser "Grevinnan" som KONVALENT!!!!!
Men asch då, det är inget fel på mig!
- Ge mig  fyra nya tack! Jag lägger en hundring till, vågar ni hänga på?
- Sir du frun, jälar vad rolit det har plivit här på Hornperga, jo saaatan, jak satsar en hunring jak me frun!
- Det här är sista gången jag är med, sedan ska jag plocka fram lite småvarmt.
- Glöm inte lilla laskan para med priten!
- Toivo!
- Sir du frun, jak bara sojar!!!!!!

Ja, så här håller vi på denna fredagskväll på landet i oktober månad 2011. Tänka sig att vi är så moderna nu för tiden, förlåt mig salig far, jag vet att du aldrig skulle förlåta mig för att jag är så vänlig mot mina anställda, men det är andra tider kära fader!!!!!! HS 

Godmorgon vänner och ni andra.......

Honorine här! Redan uppe och utvilad! Det franskrostade morgonkaffet intaget tillsammans med lite nyheter. Den alltid vänliga Toivo smugglade med en liten "pit pärkaka" under servietten, så nu ska jag se till att justera en smula i mitt testamente, då denne finske hjälte bör belönas av sin matmor för den omtanke han ger mig...........Han förstår att jag behöver lite av livets glädjeämnen att tugga på för att få inspiration inför dagen.

Nåväl, igår ringde det och det var ingen mindre än Scher Jaanman som senare kom förbi med en fantastisk bukett tulpaner, som även han tagit reda på att det är mina favoritblommor. Med den i famnen var han så välkommen!
Jodå, en liten fågel hade kvittrat i hans öra , att här var det en eventuell TV serie på gång att skrivas!
Jag vet då inte om det är familjen eller någon av er andra som har skvallrat om detta , men han var eld och lågort då jag till sist gav honom ett kort info. omkring det hela.

Efter en långpromenad  på mina ägor,i det strålande senhöstvädret så var vi överens både om kontraktet och betalningen.
Såväl C-J som Julle såg hur detta påverkade mig positivt, och vid den gemensamma kvällsvarden så förklarade C-J att" nu styr mamasen själv skutan igen" och i och med det så var han redo att lämna föräldrahemmet och lilla mamsen åt sitt öde och fortsätta sitt förvärv i världen. Ganska skönt kände jag inombords, men höll god min av ledsen mamma........
Julle hängde på sin yngre broder och förklarade också han att han skulle skyndsamt ta sig till Bangkok och informera sig om de stora översvämningar som drabbat staden och stora delar av landet.
- Och så en sak till mamma lilla, du behöver inte tänka på detta med Fiona och eventuell förlovning! Vi har lagt detta på is av olika skäl som jag kan delger dig och övriga vid annat och bättre tillfälle!

Mitt hjärta slog frivolt av glädje, hörde jag rätt? Är det sant? Har han förstått att hans älskade mamsen inte vill ha in en katt ibland hermelinerna? Så underbart! Jag kände mig direkt tjugo år yngre......
- Så tråkigt då, men det talar vi om en annan gång, sköt nu om er båda två, jag har fullt upp som ni nu vet, och mår fantastiskt bra!
Bara en sak till Julius lilla?
Vill du vara vänlig att ta med dig den där gipskatten härifrån, jag tror att det var den som gjorde mig sjuk!!!!!

Så dras en slipsten! Fiona är borta ur bilden, gipskatten har forslats härifrån, Toivo låter mig smaka på den "förbjudna frukten", själv har jag ett nyskrivet kontrakt på en fantastisk och spännande historia som inte bara ger mig klirr i kassakistan, utan där jag också får manipulera med människors liv!!!!! Om än bara i fanatsin , men det är nog så bra. Så håll i er alla läsare, vi författare använder av oss verkliga personer då vi skriver, vi bara gör om dem lite,Men jag kan i förtrolighet säga att det isåfall bara är en en ära att få ge något till karaktärerna !

Och nu har ni också lärt er av Grevinnan Honorine Stiernspetz hur man på ett enkelt sätt kan manipulera med sin omgivning att få den att göra som man vill!!!!!! Eller hur? Pröva själva någon gång! Alla knep är tillåtna !

Själv trivs jag så bra med min lilla familj, och min stab och ville absolut icke ha in någon främmande fågel i vårt trygga och fina bo....................
Nej nu är det slutpratat, en långpromenad, och sedan kommer jag fortsätta med mitt skrivande om brojäveln som fastnade och bgravningsgästerna med prästen ,och till slut också likbilen stod där på ösidan och hur skulle detta gå???? Omkring detta funderade husmor Karin Östergren  fortfarande ännu mer bekymrad över landgångarna med handskalade räkor som då inte tål att stå framme någon längre stund.........