Mot Toronto för att ta emot ett pris jag inte visste fanns, och jag ska höra med Rubina.......

Ibland vänder sig livet om på en enda sekund, och själv sitter jag stilla med öppen mun och bara flämtar. Jo, detta är helt sant, jag hade absolut ingen aning om att jag skulle få ett pris i Canada ,Toronto så sent som igår kväll!!!!!!


Vi satt där på Lindgården, sörplade den sedvanliga hummersoppan, Alex var där, min advokat var där, Rubina och Översten var där, Greta på Gråhälla och Severin var med, Allan med sitt entourage var med, plus en del som mest gled med för att de tillhörde den sk. Almedalseliten, jag vill inte nämna deras namn som ni förstår.


Vi var ett udda gäng, och glädjen stod högt, då Åke Jimmison, den kände konstnären reste sig upp och bad om tystnad, och snabbt förkunnade att jag blivit utvald att representera Sverige i Toronto med en av mina första utgivningar av boken om "Varför erosionen av sand på de Afrikanska slätterna fortsätter i oförminskad takt, trots att Elefanternas antal ökat under det senaste decniummet"

Denna avhandling skrevs för några år sedan och jag hade näst intill glömt bort den, och så plötsligt ger den genljud i världen igen???????????

Aldrig har jag väl hällt i mig så mycket skumpa utan att tänka efter, och nu känns det inte alls bra, ispåsar på huvudet, en kall handduk runt hela huvudet samt Ormsalva på mina knän och hälsenor.....

Vilken chock!  Pristet utdelas i nästa vecka på ett konvent med ingen mindre än Brad Pitt, eller om det var hans bror, what so ewer, Toronto, staden i mitt hjärta där jag inte varit sedan vi reste runt på bröllopsresa i USA för ojojoj så länge sedan, betänk att salig make har varit salig länge nu.

Jag faxade mina två söner, men ingen av dem har svarat, de har ju sina föräldrar, och nu så snart ormsalvan har hjälpt mig på fötter skall jag telefonera Rubina och höra efter om hon kanske vill lyfta sina skinkor till flykt om några dagar och medfölja petit moi till Canada?????

Arne och Toivo hade gärnat velat det, men de får stanna i huset och resa minst en gång per dag till Tofta och klappa om hästarna, katterna lämnade jag faktiskt på Kattpensionat i år, så de lever i godan ro, och har varsitt eget rum med TV och fåtölj, trasmatta och utegård, fint ska de vara  hälsar er en omtumlad Rubina              



 En instillation jag fått av kära Arne, handsnidade!

Om fyra veckor stänger jag ner mitt Visbyboende, skönt......

Mitt i politikerveckan i Visby snurrar och surras det oerhört. Politikerna har alla svarta tungor, och de yngre skriker av avund att varifrån har de fått dessa lakritsgodis???????

Men politikerna fortsätter le med sina stora munnar och låter de svarta tungorna fladdra vilt!!!!!!

Det är bara Herr Stöflen som avstår, han reser istället ute i de svenska buskarna och försöker få media att följa honom då han hälsar på både kreti och pleti!!!!!

Som tur är har jag både Arne och Toivo som motar de som som kommer för nära vårt hus, för de smyger runt hela nätterna med fotografer och mikrofoner för att hitta ett scoop, men här är det stopp....

Min trädgård är min......... och när jag behöver andas så tar jag bilen ut till Tofta och till mina älskade hästar. Och lille Nippe växer så det knakar och tumlar runt i hagarna, ska se hur det blir då alla darlings ska tillbaka till Hornberga, ve och fasa, de kanske vill bli Gotlänningar alla tre???

Ikväll ska de bli de vanliga middagen på Strandgården med Hummersoppa och Champagne, det är det tjugotredje året jag har min middag där, the same presidier as last year som Arne säger med sin småländska brytning.......

Jag förbereder mig med en liten intervju i de båda inhemska tidningarna på ön, och skall fokusera på hur ringmurens renovering  fortgår, och där jag har lite jag vill säga.....

För övrigt är det som alla svenskar älskar att tala om, ömsom regn, ömsom sol och däremellan lite blandad väderlek! Vi hörs imorgon  då Jimmie Åkesson ska ha sitt tal nere i Almedalen.......

Hejdå alla människobarn hälsar Grevinnan HS

Varför återvänder inte människor till sina hemländer då de har fått avslag??????Och varför har svenskarna huvudet i sanden??????

Jag hörde nu på morgonen i Radio P1 att endast 700 personer av 6.000 återvänder frivilligt till sina egna hemländer, de andra lever idag nu under "jorden", och vad händer då med vårt samhälle?

Har man inte skäl att stanna här, så har man inte det, men väljer då att leva i ett downtown, i ett eget samhälle i vårt samhälle, de lever på flygplatser, de lever i skogar, och de lever farligt för såväl sig själva som för oss svenskar.

Bara en av nio personer som blivit avvisade från Sverige återvänder! Och ingen bryr sig????????

I Sverige är det nämligen på det lilla viset att vi svenskar bryr oss inte, vi stoppar huvudet i sanden och har rumpan i luften, och på det viset slipper vi ta ansvar själva.
Nejdå, vi reser till alla de länder och ligger där i veckor på deras stränder som strandade valar och dricker deras billiga öl, blir "bästa vänner" med andra tosingar från" buschen" i Sverige som man träffar och tillsammans så hyllar man den regim som styr dessa länder och återkommer så ofta man har skrapat ihop några kronor, ynkedom kallar jag det, och jag skäms över dessa tosingar, som 90% av Svenskar består av .......
Vi är utskämda i länder sedan långa tider, de "dumma svenskarna" de har man väl alltid haft som epitet över oss. Senaste åren har väl dessa Thailandälskare blivit de nya dumma, enligt säker källa från människor som bott där i mer än trettio år!! Skämskudde får tas fram igen och igen, och jag är bara så trött på att skämmas över enfaldighetens folk, som jag tyvärr tillhör, ryck upp er svenskar, skaka på huvudet så ni får bort sanden från hår och huvud, se er omkring och börja använda era hjärnor, läs , se er omkring och ta er en funderare, för det land som ni föddes in i har förändrats mycket under de år ni sprattlat med benen i luften, och tuggat sand hälsar er en förbannad Honorine som är så trött på mina landsmän.

Så här ser det ut om ni vågar se upp!!!!

Ring P1, ett program för de som ingen röst har, men tycker till ändå, hej och hå!!!!!

Eftersom jag lyssnar på Sveriges Radio P1 för att få lite nyheter på det gamla hederliga viset, så får jag också ibland nöjet att lyssna på radioprogrammet Ring P1 och får där höra så att öronen ramlar av. Lyssna och lär från de människor runt om i landet som kan och vet de mesta utan att ha läst in sig på det man tycker och tänker till om!!!!!!!!

Skämskudden ligger alltid nära mig, för att min misstro mot mina medmänniskor bevisar sig gång på gång då jag lyssnar ......

Varför är människor så oupplysta och inskränkta? Jag hör det hela tiden, ser det när jag varit ute nu i sommar i landet, jag blir fullkomligt skräckslagen.

Programledarnas stora problem med dessa inringare är , hör och häpna.......är deras namn, heter det Svallgren eller Hallgren, Andersson eller Sandersson, etc etc, de har svårt att tyda namnet då den som tar emot samtalen har svårt att stava eller också har de hörselfel, vilket leder till detta babbel om namnet, hur det stavas, hur det skulle kunna stavas, hur dumma är människor, det gör mig för stunden helt stum hälsar Honorine, Svonorine eller Phonorine beroende på vem som uttalar det???????????

Ta nyckeln ä ni snälla och lås upp hjärnan innan ni öppnar munnen!

Hur går det i England? Och hur lycklig är inte lilla Envelope idag?

Hon utlyste nyval, med ca 20% försprång och nu sitter hon helt enkelt löst!!!!!!Ja, så fort kan det ändra sig, kampanjen om hennes stora ledarskapsförmåga var nog inte den allra bästa strategin?


Teresa May,  eller Jeromy Corbin, ja det ska bli spännande att se,  TM ställning är ganska så hotad, hon ville bli en maktfaktor, men ser nu ut att vara starkt underminerad, stackars henne, det blåser på toppen!!!!

Ska de konservativa Torypartiet vinna valet, isåfall blir det en svag regering!!!!!!!!

Som ni förstår så är det för mig personligen ett viktigt val, med tanke på att jag har min yngste son bor i Londres, England sedan många år.

Denna bankman, denna gamäng som drog dit så fort han bara kunde, och bort från gård och bondeansvar, nej det var ingenting för honom, han ville ha fart och fläkt i sitt liv, vilket inte Hornberga lilla instängda håla var, och i Londres har han byggt sitt liv och sin familj, då han mötte sin kärlek Brian där ganska snabbt, och tillsammans och gifta sedan länge förstår jag att locka hem honom är mer eller mindre omöjligt, därav är mitt intresse för det Engelska valet av stort intresse .

Men idag är jag helt inriktad på lilla fina Envelopes utspring och efterföljande middag ikväll. Denna lilla dansälva springer idag ut i livet med stor glädje, och efter många års kämpande i skolan står hon där och ska bege sig vidare ut i världen, jag blir tårögd och har förberett såväl med plakat, ballonger samt en välfylld plånbok, här ska det firas, fina ungdomar som satsat på sig själva är jag så stolt över, och jag önskar dig Envelope all lycka till med ditt liv ute i världen hälsar dig din tante HS

Jag tror på ensamheten, för att på det sättet slippa förljugenhet!

Jag är en Misantrop, född sådan tror jag, litar inte på andra människor, ser dem i grupp och en och en som en fiende, Detta har nu utmejslats med ålder och visdom, min inre kärna börja blotta sig, den där populära jämförelsen med att skala en lök, har jag uppfattat till fullo nuförtiden.

Ytlighet har jag så svårt för, människor i grupp har jag också svårt för, dumma ointelligenta personer har jag mycket svårt för.

Och varför kom jag att tänka på detta just nu?

Jo jag läste en kolumn av en svensk kvinna som uttalade sig om den nya sjukan , den att det har blivit en folkrörelse att sörja.
Vi gillar att sörja i grupp, vi sörjer dem vi vi aldrig har mött , sett eller haft beröring med på något sätt, därför att det är så lagom sätt att få ut sin egen sorg på.
Vi vill inför varandra visa vår godhet och empati, men det finns inte där då vi skrapar under ytan. Den är ytlig och många gånger falsk.men just då känner vi oss goda och får vara med och visa upp det inför andra.
Sätter vi en flagga med det land som senast blivit utsatt för någon form av terror på vår Facebooksida, gärna med en bild på oss själva på ett semesterställe med paraplydrink i handen då är vi goda människor, och nu ser alla detta!

I Stockholm sörjde alla och lade ner blommor i samband med terrordådet, alla ville dit, alla kände sorg, den gemensamma kollektiva sorgen, den sorg som inte kommer oss för nära, utan den där lagomsorgen.
Jag känner igen den sedan barndomen faktiskt.

I uppväxten på landet! De vuxna sörjde gärna någon som de inte kände så väl, en lagomsorg var alltid det enklaste, man blev lagomt djupt gripen, och kunde frossa i denna familjs helvete genom att inte gå för nära, men gärna en bit ifrån, och diskutera med grannar, släkt och andra, men inte vara den som ställde upp, nej det var den där lagomsorgen, den som vi själva kan få något på köpet av, man har väl sina egna tillkortakommanden och sorger av olika slag, och det kommer väl till pass då! Då kan man på ett smidigt sätt ge utlopp för det och ändå sälla sig till den stora sörjande empatiska sidan

Jag ser det ofta på Facebookinlägg hur människor tycker Synd om den ena eller den andra, och avslutar med Kramizar och annat trams, men det kommer aldrig från hjärtat, nej det kommer från ett eget behov av att vilja visa, att stackare, så långt som du har jag inte sjunkit. Känner ni igen ordet stackare, det används ofta flitigt i många inlägg, det är likadant där, du din stackare säger inte att man bryr sig om någon något särskilt, utan visar på att så dålig som du är jag ändå inte....

Jag tycker detta är ett intressant fenomen som översvämmar vårt samhälle idag, förljugen bry sig om utan inre substans..

Går det däremot bra för mig ekonomiskt, socialt, jag tränar, är stark och frisk, kolla då hur många kramizar du får?????

Inte särskilt många kan jag garantera, då kommer avunden fram, och den ger man inte mycket för.
Men talar du om att du gått i konkurs, ska var med i Lyxfällan och att dina barn har övergett dig, och själv har du förlorat jobbet och gått in i väggen, ja då får du se, då kramizar det sig alldeles förbaskat på sociala medier, då har man "råd" att bjussa på det, för så långt har man själv ännu inte sjunkit!
Visst är vi märkliga små människobarn, som låtsas vilja gott, men innerst inne, bara vill vara med och suga på andras sorger och bedrövelser, ja på så där lagomt avstånd, och den oäkta känslan och flaggor och och kramizar kan i varje fall jag vara utan, jag känner nämligen igen en sann och en falsk person bara på sättet de uttrycker sig i på dessa media sidor vi alla har tillgång till.

Det lyser nämligen igenom, dumheten kan inte kammofleras bort.

sorry, den kan inte den dumme få bort hur hen än formulerar sig, har man ingen empati i botten så kan den ej heller tvingas fram hur många kramizar du än använder, det blinkar en röd lampa, falskt, falskt, falskt så sorry, gör om. tänk efter och gör sedan rätt om du vill försöka att hitta din inre empatiska kärna filosoferar Honorine Stiernspetz

Nu har hon uppträtt!!!!!!! Rubina i våra hjärtan!!!!!!

Nu har hon gjort det, hennes genrep blev en stor stor suc´ce och en hel del människor hade haft turen att komma i precis i rätt tid.
På väg mot Skansen och Nationaldagsfirandet stannade kungafamiljen upp och lyssnade andäktigt, ja inte han som ingen vet vad han heter, men han tänkte säkert på allt annat, men Fil-Kalip och Fiosa strålade, och Danilo log brett medan Viktualia hyssjade honom lite, det är viktigt det där med ett och vetikett

Är det Herr Stöflen?????

Själve Översten vilar rösten och sina ben medan han lyssnar nogsamt!

Rubina lämnar konserten!!!!!!!

Calle koncentrerad