Rävlyans Damkör skall få en genial present från Syföreningen....

I gårkväll var jag tvungen att ta mig ner till Hornberga och Församlingshemmet där syföreningen har arbetat så idogt under hela vintern som ni säkert känner till.

Jovisst . där stickades det och virkades det och där sörplades det kaffe, småkakor en masse låg uppdukade på stora fat, och  det som var så stort tycker jag iallafall att nu satsades det på Rävlyans Damkör som har så mycket att göra dels vid Påsktiden , sedan följer

 Valborg, Första Maj, ja, de verkar inte ta slut förrän semestertiden inträder i samhället. Jag vill visa er läsare som kanske inte kan så mycket om just detta med handarbete att dessa kvinnor är födda med stickor i händerna och det bara rinner ur dem mängder av olika skapelser. Rävlyans damkör kommer att ha sina sjalar på sig vid Valborg och då det utdelas en massa av små Rävsjalar till de yngre förmågorna i samhället för att på så vis värva nya framtida stickare till Syföreningen. Själv tycker jag att detta är nästintill ett genidrag. Varför icke ge varje barn vid dopet en Rävsjal istället för det gamla trista ljuset som funnits med sedan urminnes tider. Även vid giftermål borde de tu få varsin rävsjal om halsen istället för de omoderna gamla ringarna. Det här kan komma att växa till en stor industri, och ni läsare vet var ni såg det först då ni om några år ser hur det vimlar av rävsjalar runt om i världen och alla vill ha en sådan, jo det kommer från Hornberga och Syföreningen där!!!! Hälsar er en hoppfull HS

Idag är det sommartid och då plockas grödorna fram.....

I de flesta fall då det gäller omställningen av vintertid till sommartid har det lärts ut till det Svenska folket att nu ska grillen ut och in, eller nu tar vi fram utemöblerna eller bär in dem......

Bah så larvigt anser vi på Hornberga!
Här har vi inga sådana regler, utan vi plockar fram de grödor som iordningsställts i burkarna sedan januari månad. Idag  är det dagen D då dessa plockas fram ur vinklar och vrår, och ställs så att solen kan få dem att njutningsfullt vända sig mot solen och sträcka ut sina blad!


Så här har det kånkats och burits hela dagen. Växthuset är nu överfyllt och verandornas fönster prunkar, ja inte än, men det kommer att prunka längre fram.....

Jag håller som bäst på att planera Rubinas skönhetsfest, hon säger att anletsdragen börjar att rätta till sig nu, och att klädnypan där bak i nacken är borttagen, och suturerna bakom öronen är urplockade.

Det är så spännande att får se hennes nya jag, FiolPelle skall spela om han orkar har han sagt, annars så har vi Micke och Molle, dessa två som arbetar som skötare till Allan kan också ställa upp som trubadurer har de viskats om, så det känns lugnt i musikfrågan.
Charlies livsmedelsbuss kommer att iordningställa Tapasbrickor har jag bestämt, lite spanskt och fräscht så där tror jag att de flesta kommer att känna , högtidstalare blir Diakonen Sven Torstensson,  och från de Konungsliga huset kommer Viktualia och Danilo  och talar om vår miljö, och vikten av att gymnastisera, det kommer att bli ett scoop , som ligger helt i tiden, Fisoa ärr numera gravid och hennes lille make Pilkalip har inget att säga till om, utan sitter därhemma och väntar på födelsen som skall äga rum om ungefär sju månader, stackars man så öm i ändan han hinner bli innan allt är klart och han kan stå där inför fotografer och journalister  och mäta och måtta med både armar och ben medans han funderar: hur var det nu då, blev det en hen , han eller hon, ja de är inte lätt för somliga hälsar HS som  är i full gång med förberedelserna!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

kvällslektyr......

Nu får ni stilla er........!

Jag är en kvinna i mina bästa år som rest och levt ganska mycket mer än de flesta, och har lärt mig att uthöra och avlyssna de mest märkliga samtal runt om i världen, människor som talat på världens alla språk, jag har bott i såväl i slott som i koja, och jag ahr aldrig haft problem med några , men nu på morgonen  fick jag nog!!!! Helt enkelt nog av medmänniskornas sätt att utgöra ett hot mot liv och lem.



Klockan 05.15 hade jag sadlat på Tunas Idol och vi skrittade långsamt vår vanliga vända över mina marker, och jag stannade till en stund för att avlyssna Koltrasten som satt uppe i en Björk och hälsade mig och den analkande våren välkommen.

Då bröt det lös!!!! En fyrhjuling kommer farande över mina ägor, körande som om elden varit lös, och på denna hjuling satt en liten muskig man , barfota, solglasögon, och bar överkropp, och styrde så nära mot mig och hästen så Tunas Idol blev näst intill skräckslagen, började galoppera iväg , jag som satt i egna tankar och lyssnade på fågelsången ramlade av hästen, och slog i ryggen i en stenbumling som låg där så precis tillgänglig för mig att slå mig på.

Tur i oturen att jag icke slog i skallen då hade det kunnat bli kaputt!!!!!!

Men jag var snabbt uppe trots den svåra ryggsmärtan, och sprang ifatt hästen . Hoppade upp och iväg i rasande fart, och jag behövde inte rida länge förrän jag såg denna vidriga fyrhjuling inkörd på min privata sommarfestplats där midsommaren sedan urminnes tider alltid i släkten Stiernspetz har firats.Den lille muskige mannen låg bredvid fordonet helt avtuppad, jag kastade mig av hästen och drog av honom solglasögonen, och då blinkade han lite som om han inte visste var han befann sig.....


Jag kände på hans halspuls som verkade OK, jag lade honom i framstupa sidoläge, kände igenom om han var skadad eller bruten någonstans, men han verkade gjord av gummi, armar och ben var lealösa.

Ringde upp Säteriet , väckte Toivo som tillkallade Horbergas enda ambulans som körs av , hör och häpna, jo den körs av allas vår Kyrkoherde eller Diakonen i församlingen.
Den grå bussen, ja ni vet vilken jag menar, och inom en tio minuter , en kvart så kommer bussen rullandes ut på stigen och ur kliver båda dessa kyrkans män, som först tackar för senast då de är fostrade av gammal stam, sedan lägger de den muskige på båren och då säger Johannes; ja men den här killen var väl med på dopet igår?

Den muskige fokuserar sin blick på prästen och sluddrar; är de inte prästfaaaaan själv???????

Det är då jag höjer min röst och skriker rakt in den muskiges öra: nu stillar ni er annars så får ni med mig att göra, ligg still och var tyst så hjälper dessa kyrkans män er en än gång.


De rullade sakta ner mot vägen och med den grå alltiallobilen, Hornbergas stolthet, vilka fina människor arbetar icke här tänker jag medan jag sakta leder lille Tunas Idol  hemåt, och nu har Koltrasten vågat börja om . Han sjunger för våren , för livet och för alla som vill höra på i denna arla morgonstund hälsar er en ryggskadad men uppåt HS

Här kör Kyrkoherden och Diakonen iväg med den fyrhjulskörande muskiga mannen till sjukstugan!

Lyssna nu på Koltrastens sång!

Djupa samtal....

Kyrkoherden Johannes Graflink, och Diakonen Sven Torstensson har varit här på en liten middag, renskav med rårörda lingon och hemgjort potatismos, det prisades kan jag tillägga.
Arne som gjort huvudrätten såg förlägen ut , men då desserten kom fram, Brylépudding då berättade Toivo att den hade han själv tillagat efter sin mors recept och han valde att detaljerat beskriva hur det hela gick till. Då vred sig Johannes lite på stolen och förkunnade att vilken dag han upplevt i kyrkan. Det hade varit ett dop berättade han vidare, och icke vilket dop som helst utan ett speciellt dop, det var Direktörer och Verkmästare och Frimurare och andra kantstötta och diverse illbattingar som hade utgjort hela scenen, med vilken detta barn bars fram av den heliga modern själv, och änglatoner brusade ut från orgelläktaren, och folk hade jublat och det hade blivit tungotal och ur fickorna hade det framtagits fickpluntor och det hela hade sedemera spårat ur fullständigt och Johannes hade näst intill kört hela sällskapet på porten.

Det hade vi ju alla velat se, men han återberättade det så närvarande och gjorde det hela till en fullständigt lysande föreställning där vi andra satt hänförda och kunde icke tro att detta kunde hända i vår egen vackra landsortskyrka, men så var fallet, och ja änglakören som sjöng så vackert var inte mindre än Rävlyans Damkör som passade på att träna sig inför Påskens alla uppträdanden.

När de skulle gå så viskade Diakonen Sven till mig att du kära Honorine, tro inte på allt vad Johannes säger, han har som vana att överdriva betydligt!!!!!!!

Men det lyssnar jag icke på, utan jag tror fullt och fast på hans otroliga dophistoria hälsar en aniingen uppsluppen HS

Här har vi kyrkoherdens fina bil!!!!!!!!

Det är dop idag!!!!!! Eller????Det var kanske dopp det ska bli??? Kaffe med dopp? Ja, det är så mycket....

Är det inte lite mycket nu ?  Jo, det tycker jag personligen iallafall, som har känt mig snuvig i flera dagar, hosta och feber också!!!! Ojojoj! Hur skall detta gå tänkte jag för mig själv, jag ska på dop på lördag, och Arne och Toivo som ska åka till Nisse i Bryne och spela kort i helgen.

Hur ska detta bli? Jag har ojat mig och jag har beklagat mig , och alla har de tyckt så synd om mig, stackars människa skriver de till mig på Facebook, din krake, hur orkar du? Men så får jag många tummen upp också och krya pådigHjärtan, vilket piggar upp mig och jag förstår att jag inte är helt misslyckad utan har ett visst värde för mina läsare, vilket genast gör mig lite piggare, men bara lite, ännu är det inte slut på klagovalsen, men då jag beklagat mig och har kommit upp i fyrtiotre tummen upp och trettionio hjärtan och stackars så börjar jag känna mig piggare.......

Vad är det som händer i kroppen undrar man då, kan det vara så att de drinkar jag intagit med ingefärsbrännvin har gjort mig pigg och rask igen??????

Alla står storförvånade, medan jag reser mig ur sjuksängen som Rönnerdal med ett skutt, och så far jag iväg till det stora evenemanget , alltså dopet som skall ske i den vackra landsortskyrkan, jag kommer troligen att lägga upp en bild på själva kyrkan och försöka få några tummen upp och några hjärtan så blir min dag räddad..


Jag har alltså lyckats att göra ett drama i fyra akter av absolut ingenting, men ojojoj så engagerade mina Facebooksvänner blev, jag har förmågan att förströ dem vill jag härmed säga,

Vad jag köpt för doppresent ? Eller är det ett kaffekalas? Kaffe med dopp? Men skit, de har jag glömt bort mitt i all drama .Det är lätt hänt när man har så mycket att tänka på!!!!!!

Nej, jag skall icke på Dop idag, jag skriver hela dagen och har middag ikväll för Kyrkoherden och Diakonen då kommer jag att få höra mer om denna stora händelse som utspelats långt utanför min bekantskapskrets, tack och lov hälsar en pillemarisk HS  

Det okända......

Nippe och jag gick så fint på vägen upp till Ollonberga, ja Nippe travade väl mer , jag joggade lätt om sanningen ska fram.

Allan satt på den stora verandan och njöt av vårsolen tillsammans med sina två förtjusande assistenter,Micke och Molle som tjänstgör denna vecka. Två helt fantastiskt fina killar som sköter Allan såväl huset med stor omsorg.

Allan satt och sippade på en Cubalibre med sugrör och och i mungipan sög han på en persiljekvist????

- Spanientoner, sa han  då jag rynkade pannan lite, Spanientoner, där drack jag ALLTID en Cubalibre den här tiden och så en persiljekvist att tugga på, smaksensationer du aldrig hört talas om Honorine !!

Jag nickade bara till svar och då fick han se Nippe som släntrat efter lite.
- Men är den ljuvliga pojken med för att hälsa på hos Farbror Allan? Men gosingen så fin du är, och så liten lille vän, det kommer nog aldrig gå att rida på dig , du har ju så korta ben....

- Han är sin egen svarade jag i Nippes ställe, han skall bara ta hand om sig själv, och inte vara någon vare sig packåsna eller människobärare, han är till bara för sin egen skull!!!!


Nu började Nippe lystra och vips hade han tagit stegen uppför stentrappan och stod bredvid och sniffade i Allans Cubalibre glas.......

För Guds skull, låt honom icke smaka , ge honom persiljan istället hann jag tänka, och strax så kommer Molle ut med en hel knippe med färsk persilja som det börjar mumsas på, Ja, av Nippe alltså....

Själv fick jag en Dry Martini med två oliver . Allan , den gode mannen vet exakt hur jag vill ha det!!!!
- Det spökar här nuförtiden viskade Allan och lutade sig fram över mig så jag kände persiljedoften mycket starkt.....
- You are kidding me svarade jag som ju varit i Londres och hade inte riktigt växlat över till modersmålet mitt än....
- Jag tror det är Rutan viskade Allan, det går en skugga förbi ute i köket ibland säger mina assistenter, och jag kan gissa att det är Rutan som vill ha en överblick över hur allting sköts, eller vad tror du?
- Well, yes, men tror du verkligen på spöken Allan?
- Ja, något ska jag väl ha att roa mig med nu på ålderns höst, och förresten vore det trevligt om det var kära Rutan, kvinnan i mitt liv som kom och tittade till mig ibland.....


 Vi sitter där och pokulerar om det grödor som snart kommer att växa på våra marker, och lite lummig men glad , joggar jag hem ett par timmar senare, med Nippe travandes bredvid. Så har vi det hälsar en nöjd Grevinna, som funderar på om det verkligen är som Allan sa? Är det Rutan som går igen på Ollonberga? HS

Tur och retur i rasande fart...................

Ja, jag ilar alltid i väg på något märkligt sätt, men det är väl mitt kynne?
Vad skulle jag till Londres att göra för att en ensam galning körde på människor, knivskar en polis, och jag är redan på väg?

Min lille son klarar sig naturligtvis bra utan mig, han har ju maken och alla vänner och sitt arbete, men i den fart jag var uppe i igår fanns ingen återvändo, så när jag vaknade idag efter en underbar nattsömn så insåg jag hela misstaget.
Jag åt en rejäl English breakfast, några äckliga korvar petade jag åt sidan men bacon och äggröran var helt OK. Sedan tog jag en cab och for ner till Fortune& Maison på Oxford street och hälsade på min egen leverantör av kaffe, de blev storförvånade över att se mig bara så där spontant sticka in näsan bakom disken!!!!!

En av deras finaste kunder , ja, jag säger det själv, men troligtvis är det så......och efter två stora koppar så fortsatte jag taxiresan ut till Heathrow och nu är jag hemma igen, till stor förvåning för såväl Arne som Toivo. Toivo hade redan börjat vädra sonens gamla pojkrum och satt upp rena gardiner, och knäskurat golvet, och lagt på en gammal nyskurad trasmatta i finaste rosengång, och jag såg att han blev lite ledsen för han hade trott att  den yngste skulle komma tillbaka till föräldrahemmet.

Jaja allt blir inte som man tänkt sig, men nu gäller andra tider, och jag skall ge mig upp till Allan och se hur han mår?

Jag ska faktiskt ta med lille Nippe, så får Allan se hur hästarna gör nu för tiden, han kommer troligtvis att följa mig ända in till Allans fina salonger, see you friends!  HS

Jag längtar till djungeln , då jag ser på bilderna!!!!