Red ner till samhället , och betänk att det är längesedan sist, och redan innan jag kom fram till torget och ICA så såg jag till min stora fasa att Gunnars Finbageri har stängt!!!!! Jag satt på hästryggen och bara stirrade mot det lilla röda huset som numera var igenbommat, stängt, låst....
Hur kan det ske? Jag hoppade av Tunas Idol, band henne vid cykelstället och gick in på ICA där allting hade ändrats, kassorna hade satts på andra sidan ingången, charkdisken var borta, nu ligger allt i en disk färdigpaketerat, var har jag hamnat?????
Ica-handlarn kom ut från sitt kontor, stannade till, och stirrade på mig, jag glodde på honom, gud så gammal han blivit for genom mitt huvud, han sa inte detsamma, men jag misstänker att han tänkte det...
- Honorine, hemma i Sverige, det var inte igår, vilka rykten som har farit omkring här i byn, du kan inte ana , ett tag trodde alla att du blivit kidnappad och satt hos hemliga polisen i Nordöstra Mongoliet. Sedan pratades det om att du blivit uppäten av en krokodil nere i Recife.
Och så står du här, livs levande, du är dig riktigt lik, något smalare bara, men ögonen ser lika fullifanken ut som förr och.....
- Vad är det som hänt här då, var är FinGunnars bageri, och charken, er fina chark, vad har ni gjort av den, jag hinner inte mer än komma ner till samhället så ser jag förfallet...............
- Honorine, det är nya tider förstår du, Fin Gunnar är pensionär sedan flera år, och sonen vägrade att ta över bageriet, och charken här, ja det var svårt att hitta någon som vill stycka och fixa, de flesta är ju veganer och vegetarianer och annat skit, ja ungdomarna iallafall, så jag fick helt enkelt minska ner charksidan, men vi säljer mer ekologiska bönor och mandlar och russin och mandelmjöl och kruskakli än tidigare.......
- Tack det räcker, jag har hört och sett nog!
- Men lyssna Honorine, det ska bli en turkisk resturang där gamla järnaffären låg. Turkiskt rakt igenom, SIDERIAN ska den heta och drivs av en turkisk familj som kom hit förra året, ja de är från Syrien, men fick fly.
-Tack kära ICA-handlarn, nu orkar jag inte höra mer om mitt förlorade samhälle, jag ska ta min häst och rida hem igen upp till säteriet där lugnet fortfarande råder, vad jag sett iallafall.
Ja, så lätt är det nog inte att bara återkomma till sitt fosterland och tro att allt ska vara sig likt, men jag ser iallafall att kyrkan står kvar där den alltid har stått, hoppas de har en präst där också och inte gjort om det till en Kinakrog eller något liknande????? Man kan aldrig vara säker längre, det har jag förstått.
Vi travar sakta hemåt, det viner i vinden och vi rider genom skogen och just då känns det som hemma på riktigt iallafall, jag avskyr förändringar, och det kommer bli mycket för mig att ta tag i, det förstår jag nu, nya tider råder , men jag ska göra allt för att sätta stopp för det hälsar en upprörd HS
Hur kan det ske? Jag hoppade av Tunas Idol, band henne vid cykelstället och gick in på ICA där allting hade ändrats, kassorna hade satts på andra sidan ingången, charkdisken var borta, nu ligger allt i en disk färdigpaketerat, var har jag hamnat?????
Ica-handlarn kom ut från sitt kontor, stannade till, och stirrade på mig, jag glodde på honom, gud så gammal han blivit for genom mitt huvud, han sa inte detsamma, men jag misstänker att han tänkte det...
- Honorine, hemma i Sverige, det var inte igår, vilka rykten som har farit omkring här i byn, du kan inte ana , ett tag trodde alla att du blivit kidnappad och satt hos hemliga polisen i Nordöstra Mongoliet. Sedan pratades det om att du blivit uppäten av en krokodil nere i Recife.
Och så står du här, livs levande, du är dig riktigt lik, något smalare bara, men ögonen ser lika fullifanken ut som förr och.....
- Vad är det som hänt här då, var är FinGunnars bageri, och charken, er fina chark, vad har ni gjort av den, jag hinner inte mer än komma ner till samhället så ser jag förfallet...............
- Honorine, det är nya tider förstår du, Fin Gunnar är pensionär sedan flera år, och sonen vägrade att ta över bageriet, och charken här, ja det var svårt att hitta någon som vill stycka och fixa, de flesta är ju veganer och vegetarianer och annat skit, ja ungdomarna iallafall, så jag fick helt enkelt minska ner charksidan, men vi säljer mer ekologiska bönor och mandlar och russin och mandelmjöl och kruskakli än tidigare.......
- Tack det räcker, jag har hört och sett nog!
- Men lyssna Honorine, det ska bli en turkisk resturang där gamla järnaffären låg. Turkiskt rakt igenom, SIDERIAN ska den heta och drivs av en turkisk familj som kom hit förra året, ja de är från Syrien, men fick fly.
-Tack kära ICA-handlarn, nu orkar jag inte höra mer om mitt förlorade samhälle, jag ska ta min häst och rida hem igen upp till säteriet där lugnet fortfarande råder, vad jag sett iallafall.
Ja, så lätt är det nog inte att bara återkomma till sitt fosterland och tro att allt ska vara sig likt, men jag ser iallafall att kyrkan står kvar där den alltid har stått, hoppas de har en präst där också och inte gjort om det till en Kinakrog eller något liknande????? Man kan aldrig vara säker längre, det har jag förstått.
Vi travar sakta hemåt, det viner i vinden och vi rider genom skogen och just då känns det som hemma på riktigt iallafall, jag avskyr förändringar, och det kommer bli mycket för mig att ta tag i, det förstår jag nu, nya tider råder , men jag ska göra allt för att sätta stopp för det hälsar en upprörd HS
Jaha, men se där kära Honorine. Där fingo jag allt vatten uppå själva kvarnen, ty jag haver omtalat för BÅDE Camina samt Själve Översten, att JAG då skola utdröja i det längsta för att avtaga mig till byn. Detta på grund av information dels från sagda personager, men framför allt från den 3:e statsmakten. Jag vilja undvika så pass länge det enkom går för sig, innan jag tarvar bemöta sönderfallet uti sin prydno.
SvaraRaderaDessutom äro jag icke helt säker på om det fortfars att tala Svenska här uti landet, eller innehaver vi bytt språk, och i sådana fall, VIKET????? Jag kunna känna mig en gnutta vilse uti denna förfråga. Camina och Själve enkom avruskar uppå deras huvudknoppar då jag oroligt samt energiskt utställer denna fråga rakt uti den tomma luften,
hälsar dig en smula skakig,
Rubina von Oben
God dag Grevinnan Honorine Stiernspez. Jag heter Moina Anriksdotter af Sthursk, och är så smått bekant med Rubina von Oben. Ja, henne förstår jag att du känner väl. Ni lär ju vara ett slags vapendragare om jag förstått det hela rätt.
SvaraRaderaJag träffade Rubina i går, då hon talade om att ni båda varit utomlands en längre tid. Det lät ju härligt. Jag kom att tala om ett ämne som ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Det är därför jag nu ödmjukt tar kontakt med Er, på Rubinas inrådan. Det är så, att jag absolut vill ha ett par strutsar. De ääääär så små rara fåglar. Då jag har det stora nöjet att få vara bekant med Greve Moltke samt hans dyrkade hustru Gordina, som är lyckliga innehavare av sådana fåglar, har mitt intresse för just strutsar stergat kan jag säga. Min stolthet förbjuder mig dock från att fråga Greveparet Moltke om hur den typen av fåglar skall skötas, då jag tror att de skulle anse att jag inte är så lämpad inom DET området.Jag vet inte om du är närmare bekant med Greve Moltke?
Hur som helst, så rådde mig Rubina att ta upp saken med Er, då hon sade att Ni har svar på det mesta. OM nu så skulle vara fallet, att Ni skulle vilja komma med några goda råd vad gäller skötsel av dem, så skall jag med glädje efterskänka ett par plymer samt ett ägg till Er. Varför hon ansåg att jag skulle rådfråga just Er i detta fallet, berodde på att Ni ju skall vara så himmelskt djurvänlig, och med kommer kanske per automatik kunskaper från Er angående just strutsar. Min adress har Rubina om Ni ville ha godheten att komma med något råd.
MVH
Moina af Sthursk
Kära Frau Sthursk! Strutsar , dessa djursom funnits sedan minst ett par miljoner år, troligen några som blev kvar då andra försvann med Dinosarierna. Vikten kan uppgå till 150kg vilket ger en viss erosin i markerna, vilket jag tycker att ni borde tänka på!!!!! Ett ägg från en struts är stort, upp till ett par kilo stycket, det blir crepe det vill jag lova. Selma Lagerlöf älskade strutsar och lät dem springa omkring fritt på markerna i Värmeland!!!!! Jag tycker nog att tänk er för innan, då om ni har vackra omgivningar kan dessa eroderas i flygande fläng....Mitt råd till er är att införskaffa några vandrande pinnar att avnjuta i en liten skål på salsbordet, det kan vara ett mycket bra samtalsämne vid längre och trista middagar hälsar er HS
SvaraRaderaTack RARA Grevinnan. Det där med erosionen hade jag inte tänk på, men nu då Ni säger det......
SvaraRaderaDock är jag något tveksam till dessa vandrande pinnar. Är de verkligen så intressanta??!! Då tror jag mer på en kameleont, då de har en viss tendens att ändra färg då det behagar dem. Men å andra sidan..... Kanske jag ska nöja mig med en enkel undulat i alla fall, det är ju trots allt en fågel. Jag har ju fastnat i ett slags fågeltänk.
Hoppas nu att Ni ej misstycker att jag frångår Edert så väl övertänkta förslag.
MVH
Moina Sthursk