Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

lördag 27 maj 2017

Vi bugar oss för den ädle Sir Roger Moore som gått ur tiden .

Äntligen har vi fått det som jag vill ha det i min sommarbostad i Visby, hästarna reser med båt över i nästa vecka och ska bo ute i Tofta, och lille Nippe kommer också att vara där, efter att det blivit inrett en liten hästkammare till enbart honom med björnfäll och allt! Det är värre än när barnen var små, att ta hand om djuren så det får bo ståndsmässigt och ha det bra under sommarlovet!

Mitt i allt detta hetsande fram och åter mellan fastlandet och ön fick vi besked om att Sir Roger Moore lämnat jordelivet, och trots att hans ålder var 89 år så tänkte jag mig aldrig honom som borta!
Han har alltid funnits där,och vi förväntade att han skulle komma och vara med på Rubinas konsert vid midsommartid, men nu blir det icke så.

Hemma bär Arne och Toivo sina svarta Cheviotkostymer och svarta slokhattar under en månad för att hedra hans minne. Det är stilfullt att se dem rensa i rabatterna och kratta gårdsplanen iförda dessa gamla äkta cheviotkostymer där det något blankslitna byxorna glänser lite extra i solen.

Jadet är en vilsen tid som alltid, sorg och glädje går hand i hand, lilla Envelope tar sin examen om ett par veckor och jag har numera två uppsydda klänningar att byta med under dagen, jag är så exalterad , mer än hon själv påstår hon, och gillar att jag lägger ner så mycket energi på hennes firande, ballonger, konfetti, såpbubblor, skriande blåsljud, smällare en masse, och jag undrar hur väl detta mottages av hennes aningen strikta familj, men Envelope hälsar genom SMS: stå på dig Honorine, du är den mysigaste av alla, som gillar bus och har glimten i ögat!!!! Jag tackar dig älskade Envelope för de värmande orden, och skall idag en snabb runda in till stan och se om det finns något roligt att inhandla hälsar er en upp och nervänd HONORINE

Här har en liten Tärna precis landat!

Vackrare plats än min egen Hornberga sjö finns icke!

3 kommentarer:

  1. Ja, Käära Honorine. Även vi uppå Rubinsteinska innehaver sorg efter den ack så sorgerlit bortgågne Roger Moore. Jag uttänka då jag sitta här vid spiselkransen, att han voro dock en man som kunna förgylla allt uti hans väg. Ibland voro han ett helgon som framfor uti en så pass Svensk bil (för att hedra oss), för att uti nästa stund vara en livsfarlig agent som utråkade för de mest horribla saker, men detta till trots innehade frisyren intakt. Att sedan vi ej innehade så mycket till övers för hans hustru som bevakade honom slikt en kobra då du utkastade allt för delikata inviterande blickar åt hans håll, äro ju en HELT annan femma. Vi minnas nu ALLA, allt från tjänstehjon upp till vår nivå, med idel goda tankar samt minnen.

    Så angenämt att denna gracila lilla Envelope nu skola vara en fullvuxen student på min ära, kunna vara en tröst då tankarne finnas hos Mr Moore. Att gånga där bland de studerandes anhöriga, för att påkalla uppmärksamhet vad gälla denna tös, äro väl övertänkt, ty detta skola hon alltider minnas.

    Att du innehaver tvenne byten vad gälla dessa klänningsarrangemang, kunna jag väl författa. Dock kunna det förvåna mig att uppstannat vid enkom tvenne byten,
    hälsar dig en som tillönskar tösen all välgång,
    Ruban

    PS
    Själve Översten utsträcker sin hand till dig, för att på slikt vis omtala, att du äro en formidabel hästskötare som så gentilt nu löst den lille Nippens nattlogi.
    DS

    SvaraRadera
  2. Allting fördunklas av detta sorgebesked och vi kan inte riktigt ta in det, Helgonet, vår "SIR" vår svenske sportbilsförare, vår 007 , vi är tomma just nu, även jag själv intager dämpade färger på min klädsel, vi har flor på fanan, och det är kallad till tystnad efter klockan 18.55 i eftermiddag och fram till morgondagen!

    SvaraRadera
  3. Käära Honorine. Det kunna icke mer visas den aktning som ske uppå Hornberga. Bara nu Toivo samt herr Arne avborsta sina blanknötta kostymer, så att damm ej omkringflyga på den sorgeflorsbeklädda fanan,
    hälsas här från Rubinsteinska, som ävenledes med aktning adjösäga till den denne noble man som voro en stor man som togo barnens rättigheter uti sitt hjärta,
    Ruban

    SvaraRadera