Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

onsdag 9 november 2011

Rubie får en instillation...

Vi, dvs Grevinnan von Oben och jag har haft en underbar dag ute i skog och mark. Det var riktigt trevligt att ha en ridkamrat, jag är van vid att rida ensam och samtidigt kunna få möjlighet till kontemplation, men nu har vi dsikuterat resrutter, och hästuppfödning och gamla bekanta sedan århundranden.......


En härlig höstgryta som lilla Elsa gjort efter prinsessornas kokbok från 1948


Nyss så kom Arne och frågade mig försiktigt om jag ville följa med ut , och så visade han en"instillation" som han gjort speciellt till Rubina von Oben......................................Vad skulle jag säga ???

Men här kommer hon själv , antagligen tog nyfikenheten överhanden???
- Den är till dig Rubina! Det är en present som Arne har gjort speciellt till dig!!!!

_ Ja, jag hoppas att Grevinnan uppskattar min lilla instillation?
Ja vad säger Rubie? Spänannde att höra hur hon klarar sig ur den knipan??? HS

3 kommentarer:

  1. Hoppla hoppla!!! Önskar den så fantastiskt Småländske Arne att jag bliver bragt om livet??? I mina så starrbemängda ögon, kära Honorine, liknar detta mest en sarkofag. Men nu skall ju icke jag uttala mig om den så märkliga konsten. Detta kallas således installation. Detta skall jag omedelbart lägga på mitt så säkra minne. Jag bugar mig i stoftet, Herr Arne. dessutom skall jag på bästa sätt försöka att återgälda denna så "flotta" gest.

    SÅÅÅ, kan vi gå här ifrån nu, Honorine. Kaffetarmen skriker efter denna så otroligt ljuvliga naturupplevelse med dessa så fagra tottosar. Jag kan hädanefter starkt rekommendera dig att använda benlindor vid slika tillfällen. Dels passar de så utmärkt tillsammans med dessa hästkrafter, samt att man ICKE kan frånkomma att de dessutom ÄR såpass klädsamma. Men nu får du allt ursäkta mig en stund, då jag har något jag är nödd att utföra. Det är ingen som helst idè att du slänger dig raklång på divanen. Jag ilar tillbaka.

    Phu!!!! Det var allt en aning ansträngande må jag säga. Dessa TRAPPOR. Men nu är jag här igen. Hann du sakna mig, kära Honorine??? Såja, nu ska tant Rubina be dig att inhämta den där konstnären som du så fritt låter husera här. Hoppsan, nu kom jag visst åt själva vällingklockan. Men det var passligt, för nu kommer han ilande kan jag se. Hans byxbak är så pass blank att man kan spegla sig i den.

    - God middag Herr Arne. Så kolossalt rask ni är i edra Småländska ben, må jag säga. Jag har en lite installation till dig också, som tack för den du tillägnat mig. Seså!! Stå nu icke bara där och bliga, utan ta sig nu fram till Grevinnan Rubina och räck fram vacker tass, så skall han få se på konst.
    - Ähum, tack Grevinnan. Så vackert ni skapat.
    - Ja ja. Ni kan nu utpassera med presenten, för att genast upphitta en lämplig plats för den.
    - Titta matmor vad jag fått. En ehhh... en ähum
    flugsmälla med vidhängande avlidna flugor, tror jag bestämt att det är.
    - DET har du så rätt i Herr Arne. Se så. Kila iväg nu, så Grevinnan och jag får tala ifred.

    Honorine!!!!!!!! HONORINE!!!!! Har du fått något smolk i det vänstra ögat???? Jag tyckte att du blinkade så infernaliskt då denne Arne såg frågande på dig. Jag HAR så utsökta ögondroppar på min ära. Jag skall genast se till att då får dem i din så nätta hand, KÄRA Honorine.

    Tänk att man bara behöver dra sig tillbaka om bara för ett ögonblick, så hinner denna så snabba kvinna försvinna. Då får jag väl roa mig på egen hand. DETTA är jag nu så van vid,
    hälsar en NÅGOT besviken,
    Rubie

    SvaraRadera
  2. -Ursäkta mig Rubina, men var det där nödvändigt? Ge honom en gammal flugsmälla, med tillhörande flugor???
    Jga var bara tvungen att avlägsna mig bort en stund, då jag hade börjat gapskratta annars, och det hade min lilla Arne inte velat höra ! Betänk att han kommer från Småland och där är de icke lika kvicktänkta som vi runt Stockholm! Du chikanerade honom måhända? Och kalla hans insillation för sarkofag???? Själv låter jag honom alltid tro att han ÄR en framstående konstnär, men det där gjorde att du säkert för gott slog undan hans långa och smala ben för gott! Stackars Arne!!!!!

    SvaraRadera
  3. Mittåt bästa Arne. Det var då inte min enkla mening. Jag har nu en gång inget större kläm på vad en installation ÄR. Däremot vet jag från säker källa, att en DAM vid ett tillfälle skådat ett kolapapper som legat slängt på golvet. DETTA kallades installation. DÅ må jag påstå att MIN installation var en aning mer genomtänkt. Denna var avsedd som en gåva till en konstnär som vet att uppskatta dylik, då han skådar sådan. Och detta med sarkofagen var nu icke menat som en förolämpning, enkom ett klart konstaterande som inföll för stunden. Så Kära Honrine. HÄR var det icke tal om något chikanerande. Men du vet ju å andra sidan, min uppfattning om konst. Det ämnet är som ett rött skynke för mig. Se bara på den så envisa Camina, som HELA tiden framhärdar att detta är ett slags liv,
    hälsar en ödmjukt ursäktande,
    Rubina von Oben

    SvaraRadera