Men kära nån! Här kommer Rubina och Översten i hennes Ferrari och stannar med ett vrål utanför stora ingången!!
Men titta! De har kopplat till en liten släpkärra som är fullastad med diverse korgar och väskor????? Har de tänkt att bosätta sig här för gott?
Jag blir stående på trappan och åser det hela med jag tror öppen mun!
Översten och Arne som kommit springande lastar nu av alla de fullproppade korgar med vad jag kan se delikatesser, det är ostar och vinflaskor, Rökta Fårfioler, korvar av olika slag, en korg med diverse grönsaker och frukter, ett fång med baugetter, ett antal tårtkartonger, och se där , ett par kartonger Pol Roger skymtar fram längst där borta på släpkärran......
Jag är mållös!!!
- Kära Rubina! Såååå trevligt att se dig här! Hjärtinneligen välkomna ska ni vara , hoppas det blir en trevlig vistelse?
Rubina sveper i sin svarta långklänning med den grå silverrävscapen fram och omfamnar mig!
- Kära Honorine! Jag tog med mig , inte bara Översten, utan lite förning också om det kan vara till behag?
Utan att vänta på svar så fortsätter hon uppför trappan och in i Hornbergas innandöme, och vi andra kan bara följa efter........
Spännande eftermiddag och kväll ska det bli , det är då säkert! hälsar HS
Men titta! De har kopplat till en liten släpkärra som är fullastad med diverse korgar och väskor????? Har de tänkt att bosätta sig här för gott?
Jag blir stående på trappan och åser det hela med jag tror öppen mun!
Översten och Arne som kommit springande lastar nu av alla de fullproppade korgar med vad jag kan se delikatesser, det är ostar och vinflaskor, Rökta Fårfioler, korvar av olika slag, en korg med diverse grönsaker och frukter, ett fång med baugetter, ett antal tårtkartonger, och se där , ett par kartonger Pol Roger skymtar fram längst där borta på släpkärran......
Jag är mållös!!!
- Kära Rubina! Såååå trevligt att se dig här! Hjärtinneligen välkomna ska ni vara , hoppas det blir en trevlig vistelse?
Rubina sveper i sin svarta långklänning med den grå silverrävscapen fram och omfamnar mig!
- Kära Honorine! Jag tog med mig , inte bara Översten, utan lite förning också om det kan vara till behag?
Utan att vänta på svar så fortsätter hon uppför trappan och in i Hornbergas innandöme, och vi andra kan bara följa efter........
Ja, kääääääära Honorine, jag skrattar fortfarande. Det har jag nu gjort HELA vägen hem.
SvaraRaderaEtt SÅDANT nöje det har varit att få bevista dig på ditt fabulösa Hornberga Säteri, må jag säga. Det blev visst icke endast ett LITET glas torr sherry under denna vistelse. Nej, där flög Champagnekorkarna både titt som tätt. Och TÄNK så trevligt det kan vara att dväljas bland tjänstestaben. DET hade jag då ingen AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAANING om. Att Själve Översten kunde vara en så pass trevlig, ja närapå, kavaljer med lite assistans av den så Gudomligt Finländske Toivo, var en surprice.
Till en början bara MÅSTE jag medge att detta sjungande tungomål gav mig en aning komplikationer, då karl`n hade en viss fäbless att icke korrekt uttala våra så Svenska ord. Men, vartefter korkarna flög i taket, gick det väsentligt mycket lättare.
Så kolossalt liten och nätt denna lilla Elsa ändock är. Uppklädd i blå klänning med det allra så skiraste lilla förkläde om den så späda midjan.
Sedan får jag ju ABSOLUT icke förgäta den så infernaliskt Småländske Arne i all hans insallationsprakt. En gudagåva på min ära.
Men med detta så ystra sinnelag som du nu en gång äro begåvad med, blir ju antagligen staben därefter. Jag MÅSTE medge att jag känner en viss oro, då jag misstänker att Själve Översten vill ha det så, även här på Rubinsteinska. Men det kommer jag att sätta P för. Han skall noga veta skillnad på borta och hemma. Så är det bara.
Jag har nu tagit mig upp på vinden, för att eftersöka min gamla anfader Rubin Algot Gondoljär von Obens gamla ärorika safariutrustning. ( Ja, som du kan se med egna ögon, är jag döpt efter denne anfader). Omedelbart som jag öppnade den kofferten, kände jag att det var en herrans tur att redan gav mig åstad och utförde detta ärende i god tid, då doften av naftalin samt dessa malkular som formligen rullade ut ur alla fickor och veck, formligen gav mig yrsel. Denna utstyrsel må nu få bli väl utvädrad innan den kan komma till bruk.
Jag är fortfarande vid så pass eld samt lågor, inför den så fantastiskt spännande resan du föreslog. Att bara fara iväg långt bort till själva Afrika, låter då sannerligen hisnande.
Nu då Champagnen icke längre befinner sig i min lekamen, kan jag fortfarande känna, att JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, det vill jag!!!!!!!
Nu gick ju i och för sig mitt pass ut för nästan på dagen, 47 år sedan, men det hinner jag ordna om du orkar vänta på detta lilla ärende.
Måste telefonera till Caminas ömma moder, för att meddela henne att NU är det väl ändå på tiden att hon lägger två strån i kors. Svala är ju redan i det Schweiziska landet, så henne behöver jag ej bekymra mig om. Själve Översten skall jag se till att han påskiver ett kontrakt, där han förbinder sig till att ICKE inmundiga allt för mycket Koskenkorva, då han, Toivo SAMT Arne besöker varandra.
Nu skall jag luta mig tillbaka, för att i detta läge studera det Afrikanska språket som jag tror heter Swahili. Det kommer troligen att taga mig ett par timmar, innan jag behärskar detta så infernaliskt nya språk.
Ja, kära Honorine. DET kommer att bli en resa vi sent skall glömma, särskilt som vi slipper denna så årligt återkommande vinter,
hälsar dig,
Ruban
Tack själv min kära vän och också snart reskamrat! Jag är ännu alldeles yrslig som salig svärmor sade.
SvaraRaderaAtt göra en sådan resa , det gör man man en gång i livet, och snart ska detta bli verklighet!!!!!
Jag har funderat hela natten hur jag gör med personaget? Och har kommit fram till att den lille finländaren får troligen följa med hela vägen. De andra får med hjälp av Allan sköta om gården och djuren. Men om detaljer får vi tala mer om senare hälsar HS
DÄR kära Honrine, har du framkommit till ett alldeles exelent beslut. En riktig karl kan vi ha bruk av. Men innan vi avreser, vill jag ha ett allvarligt samtal med denne Toivo. Då vilda djur har sin framfart framför våra ögon, är det JAG och INGEN annan, som framtager studsaren för att på så sätt nedlägga denna animal, som så opassande banar sin väg sidledes med vår. Anser du att detta beslut är till belåtenhet?? Ja, jag trodde väl det. Varför riskera Herr Toivos små rara fingertoppar genom sådant "handgemäng"???
SvaraRaderaAbsolut INGEN av mina hjon kommer att medfölja. Den så ytterst lilla rara Svala, kanske visiterar oss vid tillfälle, och DET är icke mer än rätt, så hattmodist hon snart är,
hälsar dig en överdrivet ivrig ,
Ruba