Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

lördag 26 november 2011

Villagatans galanta middag

Vi avnjöt en underbar middag hos familjen Langensköild på Villagatan i centrala stan ikväll.
En cateringfirma hade gjort sitt allra bästa för att vi skulle få en kulinarisk trerättersmiddag med utsökta viner till!
Förrätten bestod av Cannelonirullar med Parmaskinka och Gorgonzola.

Varmrätten, ett par skivor svensk oxfilé med Karl-Johansvamp och höstprimörer.
Och som avslutning en underbar Tiramisu.
Allt nedsköljt av utmärkta Italienska viner!
Kvällen var mycket lyckad trots att eric Langensköilds nya fru Svetlana inte kan vare sig svenska eller engelska utan talar och förstår enbart ryska, men detta gjorde icke samtalen kring bordet mindre intressanta, då han och jag talde om hur den kommande världsordningen troligtvis kommer att se ut, med Kineser och Indier som de stora vinnarna medan Europa sackar efter då dessa länder inte  kan enas, tyvärr!
Ja, nu sitter jag i baksätet på min bil som körd av Toivo styr hem mot Hornberga säteri och jag önskar er alla en God fortsättning på lördagskvällen den tjugosjätte november 2011. HS

1 kommentar:

  1. Kära Honorine, så förträffligt vällagat samt smakligt dessa anrättningar ser ut. Troligen var de ävenledes välsmakande.

    Själv träffade jag en avlägsen bekant, samt dennes stora släkt, på en middag. Det var synnerligen angenämt. Är nu lyckligt och väl hemkommen. Det blev väldigt mycket prat och skratt. De fick mig att känna mig, som om jag var en del av deras familj. Det var en besynnerlig känsla, men dock icke alls oangenäm.

    Ert samtal vid middagsbordet känner jag en smula igen, då vi här på Rubinsteinska nyligen hade ett liknande samtal. BÅDE Själve Översten samt jag var rörande eniga för en gångs skull. Han till och med förstod att det är fara på färde, då mer eller mindre hela världen nu mer har Kinesiska som skolämnen. I vissa länder är det obligatoriskt. Det säger en hel del, skulle jag vilja påstå. Antagligen är vi redan på samma ställe som vi bar i tidernas begynnelse, då vi här i Norden ännu var grottmänniskor, medan Kineserna redan hunnit uppfinna allt sådant som vi sedan flera hundra år senare, tror att det är vi som uppfunnit. Man skall nog ALDRIG underskatta folk som idogt arbetar sig framåt i det tysta, för att uppnå ett gemensamt mål som gynnar deras land, i stället för att enkom gapa om att vi är bäst, då vi i stället säljer ut vårt land.

    Så angenämt att bara kunna sitta där i baksätet skönt tillbakalutad, medan den så fenomenalt trogne Finländaren Toivo framför ditt fordon. Är det månne på det viset att han samtidigt berättar dig en trevlig liten historia under färdens gång? Bara han icke förtäljer dig allt det som Själve Översten och han påhittar under deras så privata samkväm,
    hälsar dig,
    Ruban

    SvaraRadera