Jo, när jag kommer till kontoret då har han frågat Carl-Jan vad mamsen har för älsklingskakor. Då berättade C-J det och så här såg det ut på det ryska tebordet. Samovaren fylld till bredden av det underbara teét Miskaja (grönt) och så mina älsklingskakor! Vad säger man då? Puss och kram Vladis sa jag och åt upp tre stycken efter varandra, och de som blev kvar fick jag i en bearbag!
Jag är mätt och helt betagen! Det kallar jag en MAN!
Kära hjärtanes, så rörd jag blir. Sitter nu här med en stakt utvecklad gåshud över praktiskt taget hela kroppen. Jag är ju som bekant så fasligt välutrustad med de mer romantiska sidorna. Det är nu inget att göra åt. Tänk att ni äntligen har fått mötas!!! Denne man som Gud så omtänksamt skapat för just dig av alla kvinnorna här på planeten Tellus. Att så geschwint bara slänga i hop dessa så utsökta kakor till sonens lilla mamsing. Passa dig nu bara så att han inte är en så kallad kvinnokarl, grovt uttryckt. Jag är nu en gång inte sådan att jag vill spilla smolk i glädjebägaren. Det skulle bara vara för trist om du kom hem UTAN Vladimir.
SvaraRaderaHur var det nu? Något blått, något lånat...
Tihi, tihi. Jag kan snabbt få fram ett par tärnor. Om inte annat så i alla fall ett par tärningar.
En vän som ALLTID står dig bi.
Kramar
Rubina v Oben