Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

torsdag 15 september 2011

Jag kan inte sluta skratta...

Hela dagen har gått i skrattets tecken, vilket inte är alltför vanligt! Men då Greve Ollonberg ringde på förmiddagen och berättade att han hade "haffat en dåre" , ja det är hans egna ord, och kört honom vidare till polistationen i samhället så anade jag......varthän...
Mycket riktigt, det var Lars von T som nu satt i finkan !
Allan och Ruth hade stått och sett ut genom fönstret i matsalen då de fick se något mycket annorlunda och märkligt komma på vägen. En gestalt som liksom hoppade sig fram med hjälp av ett rep sa Allan. På huvudet satte en stor hatt som var så nedtryckt på skulten att gestalten ömsom hoppade i dikesrenen, och ömsom på vägen.....
En galning i farten tänkte de båda, och Allan som jag numera lärt känna som en modig människa stegade resolut ut genom porten till sitt gods ch tog ett rejält grepp i repet, så gestalten hamnade på plakat marken med hatten före. Ruth, som numera också fått lite fart på sin lekamen var snabb att backa ut Mercedesen 240 D 1986års modell, och gemensamt fick de in denna figur i baksätet, och så iväg mot samhället och polisstationen.
- Vi förstod inte ett ord av denne gestalt låg och skrek där bak refererade Allan, det lät som han satt en het potatis i munnen, jag hoppas att han inte skadade sig i fallet , för då blir jag väl skadeståndskyldig....????
Allan lät oroad, medan jag lugnade honom och sa att isåfall talar jag med Advokat Henningscör så blir han Målsägandebiträde eller försvarare vilket som det passar.Med detta lät sig Allan nöja.

Här kom han hoppandes den kära Lars von T.


Förstår ni kära vänner att det är roligt på landet ibland. Nu ropar Lilla Elsa att middagen serveras så jag måste byta om. See you! HS

1 kommentar:

  1. Kära Honorine!! Här kan vi nu med nästan egna ögon se resultatet av att ibland få i sig något att äta. Om jag inte minns helt fel, hade du detta Ollonberg på besök häromsistens. Och visst var det väl så, att detta Ollonberg fick medbringa en handfull jordnötter till denna Ruthan? Här kan du således se det verkningfulla resultatet i form av en rejäl handling.

    Så fasanssfullt skrämmande det måste ha varit att se denne livs levade fågelskrämma komma HOPPANDES likt en vild kanin. Att sedan så oskönt bara dråsa rakt ned i marken, var heller icke något man vill se. Så exklusivt rådiga de var dessa Ollonbergs.

    Att de icke kunde förstå denna rotvälska som bubblade ut ur denna så bedruckna mun, är nu icke något man skall allt för mycket grunna över. De äro i sådana fall icke de första på denna planet, som ställt sig frågande inför sådant.

    Det skall bli oerhört spännande att se, om denne Trier kommer att med ett enda knyst omtala detta för dig. Annars kan kanske du använda denna kunskap vid lämpligt tilfälle, då han icke hörsammar dina ord.

    Jag måste då medge att dessa Ollonbergs nu stigit flera kilometer i min aktning. Därför har de troligen förtjänat en ordentlig mängd med rotmos och fläsklägg. Dessutom skulle jag om jag var du, bjuda på valfri mängd senap till denna anrättning. Jag tror nu att dessa Ollonbergs kommer att ta med denna rysliga historia i deras gemensamma memoarer. Ja, givetvis kommer alla dessa anrättningar då bistått den med, att finnas på ett antal sidor i denna digra utgåva.

    Här lyser fortfarande Översten med hans frånvaro. Det liggs väl kvars i denna "dams" säng. Camina har kommit med antydningar som jag helst icke vill veta något om. Det lät faktiskt rent oanständigt i mina så sköra hörselorgan. Jag vet ej om jag kan se denne Överste i ögonen mer, om det nu ligger någon sanning i vad Camina antog. SÅDANT trodde jag då aldrig att en anständig man höll på med.

    Här kommer ett MYCKET gott råd bästa Honorine. Håll för Guds skull ett vakande öga på Toivo, då han så sakteliga drar sig utanför Säteriets gränser. Man vet nämligen ALDRIG vad som kan hända. VE OCH FASA, är det enda jag kan få fram, då detta budskap i princip givit mig astma.
    Vänliga hälsningar,en upprörd
    R U B I N A

    SvaraRadera