Det var Kosken själv som bjöd på Måndagsfrukost, och jag talade varsamt med honom om att jag inte behöver hans hjälp i att göra ett besök i Finland, och i samtalet med Don Jörner senare i veckan. Han verkade helt oförstående till detta, men jag låtsades inte förstå vad han påstod. Att han hade såväl språket som sin auktoritet på sin sida, men jag tog en en nybakad frasfralla, (överdelen) och lade på lite Herrgårdsost och en dröse med gurkskivor, och mumsade bara vidare, utan att lyssna. Jag vände mig till Allan Ollonberg på min andra sida istället och fråagde hur det var på Ollonberga. Allan drack kaffe i stora klunkar och smaskade ljudligt.
Han är alltid med i det sociala livet. då det vankas mat och dryck, men det vet vi ju redan. Han berättade att lilla Ruth hade fått höstinfluensan och låg hemma i feber.
- Jag brer några extra smörgåsar till Ruth också, så behöver vi inte tänka på lunchen idag.
Jag håller med honom och hjälper till att hyvla ost och breda smör på ett antal frasfrallor, som han snabbt lägger ner i sin medhavda plastkasse.
- Ska du inte be om en kanna nybryggt kaffe också till Ruth?
- Ja, varför inte, då slipper vi också detta idag då Ruth inte alls är kurant.
Jag ber personalen om att få låna en kaffetermos, och när den kommer in på bordet lyser hela Allan som om han vunnit högsta vinsten på en skraplott.Han reser sig , kysser mig på båda kinderna, och kliver med sina långa Allanben ut ur församlingshemmet, medan jag sitter kvar en stund till och ler för mig själv . Tänk så torftigt livet skulle vara här ute på landet utan Greveparet Ollonberg på Ollonberga!
Men nu så är jag hemma igen och ska ta itu med dagens arbete, dvs resa in till stan för att få en ansiktbehandling, manikyr, pedikyr, och så putsa upp och vita till tänderna lite innan lunch. Alltså en helt vanlig dag i mitt enkla liv!
En av Toivos installationer, som står i mitt kök!
Kakorna som Allan Ollonberg glömde!!!!
Kära Honorine! Då jag så väl vet att du har ett förflutet inom kyrkans domäner, VET jag att du så mycket enklare än denne Kosken Lennartsson, kan både visa nyckeln till kärleken, SAMT tala om för honom hur man använder den. Där fick han allt något gott att tugga på. Således nödgades han icke att äta något till det berömda kyrkkaffet. Så elegant och chict du ignorerade denne Koskens "erbjudande" att medfölja till det så Östra grannlandet vid namn Finland, för att på så sätt eskortera dig genom landets så riskabla djungler. Han talade ju rent ut sagt om för dig, att du i egenskap av kvinna, icke skulle klara av detta själv. Det är perfekt att vid sådana tillfällen glupskt smaska i sig en fralla. Och då till på köpet en ÖVERDEL!!!!!!! Tror du nu att den mannen har intagit din diskreta information?? Man skall nämligen icke vara allt för säker på sådant. Någon liten ängel kan plötsligt viska i hans så lyhörda öra: "Kosken, du guds gåva till mänkligheten. Nu skall du lyda dina och mina intuitoner. ÄR det på det viset att det tränger på att du absolut vill fara sta till det Finska landet, skall du givetvis göra det, då det så passligt kommer att bli Don Jörner som får stå för det kalajset".
SvaraRaderaSådana änglar kan det vimla av, bästa Honorine. SÅ. Var på din vakt.
En sådan underbar god gärning du gjorde där i Guds hus, då du utfordrade både Herr och Fru Ollonberg. En förplägnad som heter duga, på min ära. Att till och med efterhänta en termos, kan rent av ses som grädde på moset. Men ack en sådan tragedi, detta med kakorna som Gud, förlåt Ollonberg, glömde. Hoppas att detta nu icke kommer att ge dig sömnproblem av större dignitet. Men du kan ju förstås buda över dessa bakverk till herrskapet Ollonberg. De kommer att slinka ned lika fort som ett häftigt ösregn.
Har nu talat med Maddes fader angående hennes lättja. Han blev givietvis bestört, och bad mig att omgående se till att hon sattes i arbete. Då både han och jag är alldeles för medvetna om hennes okunskap i detta ämne, ansåg han att hon gensat skulle sättas i lära hos en äldre person. På så sätt skulle hon kunna insupa lite lärdom i vad det vara månne. Givetvis kom jag då automatiskt att tänka på denne Ström Henninskör. Att placera henne nedanför hans så välputsade promenadskor, samt sitta och tindra lite trånsjukt och avlyssna alla hans akter. Detta kan ju som bekant ta en evinnerlig tid, vilket kan vara till fördel för dem alla, då hennes far kan vara säker på att hon insuper , visserligen gammal, men ändock kunskap. Således är nu Madde redan avskickad till denna uteservering som han tycks dväljas vid allt som oftast. Tag gärna med henne i en av dina böner, så att det blir något av den tösen också,
hälsar dig,
Rubina Algotte
PS
SvaraRaderaKäre Jistanes. Jag glömde i min iver helt bort att elogera Toivo för han utsökta Stilleben. Ett sådant fatalt misstag. Ber således om ursökt härför.
Rubina von Oben