Vilken dag jag har haft....

I morse , ja så tidigt var det väl egentligen inte, men runt klockan 09.00 så kom Toivo och knackade på och såg bedrövad ut.
- Jo, sir du frun, jak tror att Callas är suk, hon para rräks hela tiden,jak plir fan imej oroli frun.
- Men vad säger du? Jag kommer ner direkt. Så på med kläderna och ner i köksregionerna med fart.
Därnere satt Callas och såg olycklig ut medan Arne  , Toivo och Lilla Elsa satt på huk bredvid henne.

- Vi måste nog ta henne till sjukhuset ! Hon har kräkts sedan igår . Hon verkar vara törstig men så fort hon försöker dricka grädden så kräks hon upp det igen.

Jag ser på henne och förstår att nu är goda råd dyra.
-Vi far till Albinen, det är det bästa djursjukhuset som finns i stan. Arne, du kör fram bilen, och Toivo, hämta en pläd som jag kan linda in henne i !!!!

Strax är vi på väg med Callas som sover utslagen inne i sin pläd.

Väl framme på Albinen så störtar jag in med henne i famnen, och fram till receptionsdisken med andan i halsen.
- Nu kommer vi, jag Grevinnan Stiernspetz, min chaufför samt min katt Callas, ja hon är döpt efter operadivan Maria ! Kan vi komma in på momangen! Det är akut förstår ni.

Jag ser mig omkring och ser att det lilla väntrummet är fullt av djur och djurägare som stirrar på mig där jag står.
- Ja, ni får ursäkta oss , jag heter Honorine Stiernspetz, och min lilla Callas har kräkts oupphörligen i flera dygn och är helt slut, så vi har inte möjlighet att vänta, men det förstår ni säkert själva!

Det var tyst i väntrummet, innan en dam i obestämd ålder med en kattkorg i knäet börjar höja rösten....
- Min Tusse och jag  har suttit här i två timmar och så kommer ni och.....
 -Jag är ledsen fru..??..men er Tusse kan omöjligen vara lika dålig som Maria Callas, kom nu Toivo, så går vi in. Vi stegade vidare in mot undersökningsrummen, då vi mötte en veterinär med stetoskop om halsen och den vita rocken öppen.
- Nej men så bra att ni kommer, ta nu in  oss på ett rum så får ni se hur dåligt lilla Callas mår.

Kanske att jag överdriver nåot, men ungefär så gick det till, och sedan blev hon undersökt och röntgad, och fick insatt dropp, och nu är min lilla flicka inlagd på Albinen över natten för observation, och detta har tagit så gott som hela min dag, det är inte lätt för oss djurägare heller, med allt som det innebär säger jag.
Jag är totalt slut, och nu ska jag förbereda mig inför morgondagen och min sångdebut! Ja, ni hörde alldeles rätt!  Jag har under en tid tagit sånglektioner och ska imorgon sjunga offentligt för första gången, i Korskyrkan inne på Öfre Östermalm. och det är inte mindre än Gustaf Björnsson som acckompanjerar mig.
Nu är jag stressad, bara jag talar om dettta.....See you! HS

Allan blev indignerad......

Jag var  bara tvungen att ta mig enridtur under eftermiddagen upp till Ollonberga gård.Allan gick omkring och sparkade runt bland höstlöven, i sin vanliga utstyrsel, dvs den beige tweedkostymen med äppelknyckarbyxorna och golfstumpor. På huvudet en keps i samma beige tweed. En syn som inte tillhör vanligheterna, men han lever kvar i det förgångna kära Allan.

Jag berättade i förbigående att noblessen varit hembjudna till fam. Langensköild i går, tillsammans med kungligheter.

- Det var som själva f-n ! Hur kunde de glömma Ruth och mig? Jag känner mig djupt chikanerad och kan absolut inte berätta detta för henne, hon kommer att bli förkrossad, och hon är ju aningen skör ändå just nu, hon har legat i influensa en hel vecka, och det här skulle påverka henne negativt...

-Allan, ta det inte personligt, det var nog bara ett misstag! Nu ser vi framåt och inriktar oss på Rubinas födelsedagsfirande som är inom synhåll. Och då talar vi om festernas fest vad jag har hört  , inget skvaller från mig, men..

- Vad säger du, fyller hon jämt? Jaha dåså, det ser vi fram emot , bara vi nu inte blir bortglömda igen, men det ser du väl till Honorine att vi kommer med på listan?

- Själfallet kära du! Hälsa nu till Ruth att hon får hälsan åter, så hörs vi senare.

Jag red sedan tillbaka på småvägarna runt sjön, och bara njöt av det sköna och milda höstvädret. Nu var jag lite elak kanske, men det köndes bara så skönt!!!!!! Grevinnan Honorine var på det humöret idag, så var det bara.................

Väl hemma så känns det bara så bra, lantluften, dagen, gårdagskvällen, ja den får mig fortfarande på extra gott humör!!!! Pinka i bålskålen, hur sjuk får man bli??????
Godkväll önskar HS

Idel ädel adel...alla var där....

Godmorgon ! Honorine här, pigg och utvilad, trots en festlig kväll i Gamla stan.

Nu kan jag berätta varför alla skulle vara utklädda då vi kom, varför allas mobiler och dyl. lades i kapprummet, varför jag inga bilder kan visa er idag på familjen Langensköilds nya våning!

Allt var hemligt! Och då vi alla efter de första välkomstdrinkarna tog av oss maskerna, så förstod jag.....
Idel ädel adel, och kungligheter ute på galej!

Tyckte det var lite märkligt med alla fotografer runt omkring Järntorget, men......

Noppe, Adde, Pierre, Tusse, Lubbe, Kalle, och en hel del andra kändisar med respektive intog middagen som bestod av Pumpasoppa med krutonger som små spöken. Älgköttragu som Noppe hade skjutit på Addes marker hörde jag.
En Pavlova till dessert och sedan var det tävlingar under kvällen som jag icke kan tala om här....

Jag hade i början så svårt att få i mig Pumpasoppan utan att surpla, vilket kändes genant, ända tills att Noppes hustru diskret frågade mig om det inte var bättre att ta ut mina vamyrtänder innan jag åt!!!!!?????

Kalle och Silvan dansande kind mot kind såg jag och Lubbe stod och smygdrack nästan hela tiden i serveringsgången......Hmmmm!

Våningen var nu i en Nationalromantisk stil inredd, mycket hemtrevligt, inga kitchiga plastlampor någonstans!
Tiden gick fort, och Toivo hämtade mig på bestämt klockslag och vi for hemåt!

Nu när jag har intagit frukosten så läser jag i en av de svenska morgontidningarna ett repotage kring vår fest igårkväll.Sådärja!!   Hmmmm! Intressant på min ära! Detta ska jag visa Allan Ollonberg och hans Ruth, de var icke inbjudna...........HS

Nu blir det fest....

Sådärja, duschad, insmord, med väldoftande Gurleain edt, som doftar som äpplen i september! Synd bara att det skall bäras mask, nu när jag har tightat upp ansiktet med fillers och botox, och hela kitet, allt enligt de senaste rönen enlig Skönhetskliniken på Öfre Östermalm. Doktor Stiernskotte är otroligt skicklig, men det var hans fadr också minns jag att Hermine alltid sa, som också gick där och "piffade upp sig".

Som ni ser har jag satt in mina vampyrtänder också, så alla mina fina porslinskronor syns inte alls under denna kväll, men va då? Nu firar vi Halloween! Jag är förberedd ända upp till vampyrtänderna, och bilen är såväl framkörd som varmkörd, så håll i er alla på Järntorget 47 , för här kommer Honorine, på strålande festhumör. Vi hörs av inatt eller imorgon någon gång hälsar HS

Den dagen brojäveln hängde sig........

Kära läsare, ni ska få ta del av lite till ur mitt manus, håll till godo!

Karin Östergren står vid fönstret på Värdshuset. Hon ser mot brofästet, där bilarna står i långa rader på ömse  sidor om den öppna bron. Hon ser på klockan, skakar på huvudet.
                                                            
KARIN:

-Flickor, har ni redan ställt ut landgångarna?

FLICKA 1:
- Ja, det är klart allting. Läsk och lättöl står också framme, och kaffet är bryggt.

KARIN:
- Mmm, det var inte bra förstås. De är redan trettio minuter sena, och bron ser ut att vara trasig, ja ja det blir dyrt för mig det här. Lägg folie över landgångarna är ni snälla, i den här värmen , och med handskalade räkor och majonnäs.Tänk att det skulle bli så här just idag, och titta får ni se! Där kommer likbilen sakta rullande också, herre min je, det kan inte båda gott!

De båda timanställda flickorna ser på varandra, och flinar lite.

På ösidan sitter i den första bilen, en gammal mercedes 240D de närmast sörjande. I bilen bakom sitter Bernt-Inge Pettersson, kallas Bip. Pastorsadjunkt, som just idag haft sin första begravning sedan han tillträdde . Bip är en man, stor och grov, med skägg och aningens ölmage. Han har tidigare arbetat med mycket annat innan han runt fyrtifemårsåldern bestämde sig för att läsa till präst.
Där sitter han i bilen och våndas över hela denna absurda situation. Han känner att något måste han göra, så han knäpper prästrocken, torkar sig i pannan, och öppnar bildörren. Det är en ljuvlig försommardag, och doften av blommor och så denna värme gör honom nästan yr. Han rättar till sina kläder, ser sig runt omkring, och vet att i dessa ett femtontal fulla bilar riktas allas ögonpar på honom just nu!
Han gör en liten tafatt gest med armen som för att hälsa , innan han tar steget fram mot den första bilen. Precis då rasslar det till i bron, det knakar och rister, och bron börjar röra sig.
Bip tvärvänder och går snabbt tillbaka och hoppar in i sin bil, idag hörde Gud bön tänker han, och vrider om startnyckeln.

På Värdshuset står Karin fortfarande vid fönstret, och nu så....

KARIN:
- Nu börjar bron att röra sig, ja då slapp vi använda folien, alltid något. Se så flickor, inget flamsande nu! Nu har vi ett begravningsfölje här strax.

............

Ja ni så det kan vara då brojäveln hakar upp sig!!!!! Känner jag för det så ska berätta lite mer, annars får ni lägga till fortsättningen själva.........

När kattorna är borta så......

Godmorgon friends!
En dag med nya spännande möjligheter har getts oss, så ta nu tillvara på den så bra ni kan, för det tänker jag göra.
Nu när sönerna inte vaktar på mig, förlovnigen är avlägsen, ja då ska Grevinnan sätta på sig lackskorna och ge sig ut i vimlet ikväll. Jag fick ju lov att inhibera min egen Halloweenfest då jag inte ansågs kapabel att orka med detta, men nu är jag bjuden , utan sönernas vetskap hem till Familjen Langensköild iväll på ett litet event. De har just skaffat en ny våning vid Järntorget, ja i Gamla stan så det ska bli spännande att få se hur de har inrett den. Ni anar icke hur deras stil är??? OOPs säger jag och nästan hickar av förtjusning då jag tänker på det.
Nu talar vi allt i ett! Uppstoppade djur, kitschiga plastlampor, 60-talsfåtöljer i orange och giftgrönt tillsammans med en Hauptbyrå och en grupp Karl-Johans med rosa och svartrandigt brokad med tofsar!!!!!!
Mitt i alltihopa hänger sedan kristallkronorna och avger sitt mjuka sken. Ja så har det ibland sett ut hemma hos dem, men vid varje flytt så intas också en ny stil, och därför är jag mer än loviligt nyfiken inför kvällens middag med Halloweenutstyrsel!
Det ska bli ett stort nöje att ge sig in till stan och fetsa loss igen efter en vecka av isolering här ute.

Men nu ska jag ut i skog och markför en stund med Tunas Idol innan jag återvänder till hemmet och startar upp mina förberedelser inför kvällen. Hälsar en morgonpigg HS 

Här spelas det kort med mina anställda.....

Här på Hornberga firar vi fredagskvällen på ett mycket uppsluppet och trevligt , men annorlunda sätt!
Lilla Elsa , jag själv, samt Arne och Toivo har under flra timmar spelat kort!!! Ja, detta är sant, och jag har redan vunnit femhundra svenska kronor av var och en!!
Poker, med tre köp, jag visste icke att jag var en sådan pokerspelare??? Har då icke använt mig av denna kunskap sedan ungdomsåren, då vi kusiner under sommarloven hemma hos aunt Greta och farbror Edvin på Sköldersnäs gods satt ute i det lilla lusthuset varje eftermiddag och spelade om småpengar!

Det här är en otroligt glädjefull stund i mitt rika liv, att få dela denna fredagskväll med mina anställda som alltid ställer upp för mig. Arne är dock lite oroad emellanåt, då han fortfarande ser "Grevinnan" som KONVALENT!!!!!
Men asch då, det är inget fel på mig!
- Ge mig  fyra nya tack! Jag lägger en hundring till, vågar ni hänga på?
- Sir du frun, jälar vad rolit det har plivit här på Hornperga, jo saaatan, jak satsar en hunring jak me frun!
- Det här är sista gången jag är med, sedan ska jag plocka fram lite småvarmt.
- Glöm inte lilla laskan para med priten!
- Toivo!
- Sir du frun, jak bara sojar!!!!!!

Ja, så här håller vi på denna fredagskväll på landet i oktober månad 2011. Tänka sig att vi är så moderna nu för tiden, förlåt mig salig far, jag vet att du aldrig skulle förlåta mig för att jag är så vänlig mot mina anställda, men det är andra tider kära fader!!!!!! HS 

Godmorgon vänner och ni andra.......

Honorine här! Redan uppe och utvilad! Det franskrostade morgonkaffet intaget tillsammans med lite nyheter. Den alltid vänliga Toivo smugglade med en liten "pit pärkaka" under servietten, så nu ska jag se till att justera en smula i mitt testamente, då denne finske hjälte bör belönas av sin matmor för den omtanke han ger mig...........Han förstår att jag behöver lite av livets glädjeämnen att tugga på för att få inspiration inför dagen.

Nåväl, igår ringde det och det var ingen mindre än Scher Jaanman som senare kom förbi med en fantastisk bukett tulpaner, som även han tagit reda på att det är mina favoritblommor. Med den i famnen var han så välkommen!
Jodå, en liten fågel hade kvittrat i hans öra , att här var det en eventuell TV serie på gång att skrivas!
Jag vet då inte om det är familjen eller någon av er andra som har skvallrat om detta , men han var eld och lågort då jag till sist gav honom ett kort info. omkring det hela.

Efter en långpromenad  på mina ägor,i det strålande senhöstvädret så var vi överens både om kontraktet och betalningen.
Såväl C-J som Julle såg hur detta påverkade mig positivt, och vid den gemensamma kvällsvarden så förklarade C-J att" nu styr mamasen själv skutan igen" och i och med det så var han redo att lämna föräldrahemmet och lilla mamsen åt sitt öde och fortsätta sitt förvärv i världen. Ganska skönt kände jag inombords, men höll god min av ledsen mamma........
Julle hängde på sin yngre broder och förklarade också han att han skulle skyndsamt ta sig till Bangkok och informera sig om de stora översvämningar som drabbat staden och stora delar av landet.
- Och så en sak till mamma lilla, du behöver inte tänka på detta med Fiona och eventuell förlovning! Vi har lagt detta på is av olika skäl som jag kan delger dig och övriga vid annat och bättre tillfälle!

Mitt hjärta slog frivolt av glädje, hörde jag rätt? Är det sant? Har han förstått att hans älskade mamsen inte vill ha in en katt ibland hermelinerna? Så underbart! Jag kände mig direkt tjugo år yngre......
- Så tråkigt då, men det talar vi om en annan gång, sköt nu om er båda två, jag har fullt upp som ni nu vet, och mår fantastiskt bra!
Bara en sak till Julius lilla?
Vill du vara vänlig att ta med dig den där gipskatten härifrån, jag tror att det var den som gjorde mig sjuk!!!!!

Så dras en slipsten! Fiona är borta ur bilden, gipskatten har forslats härifrån, Toivo låter mig smaka på den "förbjudna frukten", själv har jag ett nyskrivet kontrakt på en fantastisk och spännande historia som inte bara ger mig klirr i kassakistan, utan där jag också får manipulera med människors liv!!!!! Om än bara i fanatsin , men det är nog så bra. Så håll i er alla läsare, vi författare använder av oss verkliga personer då vi skriver, vi bara gör om dem lite,Men jag kan i förtrolighet säga att det isåfall bara är en en ära att få ge något till karaktärerna !

Och nu har ni också lärt er av Grevinnan Honorine Stiernspetz hur man på ett enkelt sätt kan manipulera med sin omgivning att få den att göra som man vill!!!!!! Eller hur? Pröva själva någon gång! Alla knep är tillåtna !

Själv trivs jag så bra med min lilla familj, och min stab och ville absolut icke ha in någon främmande fågel i vårt trygga och fina bo....................
Nej nu är det slutpratat, en långpromenad, och sedan kommer jag fortsätta med mitt skrivande om brojäveln som fastnade och bgravningsgästerna med prästen ,och till slut också likbilen stod där på ösidan och hur skulle detta gå???? Omkring detta funderade husmor Karin Östergren  fortfarande ännu mer bekymrad över landgångarna med handskalade räkor som då inte tål att stå framme någon längre stund.........

Trött på vila, och sätter igång med ett nytt projekt......

Jag förgås av att ta det LUGNT! Men här springer hela min personalstyrka runt ochg kollar mig, samtidgt så som sönerna är så snälla och vänliga mot mig, så jag går snart upp i atomer!! - Nu är frun KONVALENT säger Arne och ser högtidligt på mig.
Jag ids icke rätta honom, konvalent, säger man så i småland tänker jag elakt för mig själv.

C-J har föreslagit mig att jag ska skriva på min påbörjade roman som jag har gett arbetsnamnet "BRON", och plockat fram mina idépärmar och datorn och lite kladdar.

Okej då! jag ska ge er introt eller anslaget som vi manusskrivare säger.
Läs det och begrunda om ni vill läsa mer, för den är mycket spännande och ganska läskig. Lova bara att inte säga ett ord om detta till Lars v T om ni av en händelse skulle råka honom, för då kommer han att sno min hela story. Han är sån mina vänner!


Nu startar vi upp tycker jag:

Det duggregnar, blåser lätt, från fönstret på andra våningen slår en trasig fönsterlucka mot den gamla gråbruna fasaden. En kvinna står lutad med armbågarna på fönsterkarmen, klädd i morgonrockdenna julaftonskväll.

Hon ser det lilla fyrkantiga torget nedanför, med det stängda bageriet på höger sida, och den stängda pizzerian på den vänstra. Hon ser upp mot den mörka himlen, där hon mellan hustaken kan skymta ett och annat ljussken som små prickar som glider fram.Vilket betyder att det fortfarande startar och landar flygplan på den närliggande flygplatsen.

Hon fäster blicken på de uppsatta klockor och girlanger som hängts upp över torget som i ett kryss.  De glittrar och rör sig sakta fram och tillbaka av vinden.

I de flesta fönster runt torget är fönsterluckorna stängda, men hon kan se då hon lutar sig ut att till höger om henne lyser det några levande ljus. Nyfiken försöker hon se in, men anar mer än ser ett bord eller altare, hon ser en mänsklig skugga dra förbi fönstret, och uppfattar en doft, en sötaktig konstig doft, innan de gamla fönsterluckorna åker igen med en smäll.

Mitt emot henne ligger kyrkan. Stora bruna dörrar i mörkbrunt trä, rikt ornamentwrade, som är stängda, men ett svagt brus från orgelmusik hörs därifrån.

Kvinnan med  morgonrocken försvinner för ett ögonblick från fönstret, men är strax tillbaka med en cigarett i handen, och ser nu att kyrkportarna nu står öppna.

Det strålar av ljus därinne, och hon ser hur församlingen står upp i bänkraderna medan en kör stämmer upp, och en procession av vitklädda människor rör sig längst inne i den del som ligger i dunkel. Musiken och sången tilltar i styrka , och hon blir så tagen där hon står så cigaretten lämnar hennes hand och singlar ner på den våta och svarta asfalten .

Längst fram i den procession som nu sakta kommer i kyrkans mittgång går en präst som bär Jesusbarnet i sina händer, och vilar på en bädd av halm. Efter honom  kommer flera präster med rökelsekrus i händerna, och dess rök virvlar sakta upp i små spiraler då de sakta svänger dem fram och tillbaka. Sist kommer de vitklädda barnen med palmblad i händerna.

Helt stilla sår kvinnan med morgonrocken i sitt fönster och ser skådespelet.Prästen är nu framme vid den öppna porten, han tar ett steg ut på den blöta stentrappan, håller upp Jesusbarnet mot henne, och för ett ögonblick möts deras ögon, och hon känner sig svinfärdig, det snurrar i hennes huvud, och hon får svårt att fokusera blicken.
Prästen vänder sig sakta om och hela processionen  fortsätter in mot höger, utom synhåll för henne. Portarna slår sakta igen och hon drar sig tillbaka in i våningen, fönsterluckorna slås igen och plötsligt vilar hela fasaden. i mörker.

 Detta är anslaget, vad tycker ni?
Nästa scen är ute på ön, och det är en vacker majdag, och ett följe med begravningsgäster skall åka från kyrkan på ön , över bron till Värdshuset vid brofästet på fastlandet, men det som då händer är att brojäveln hänger sig, och där står de på rad i sina bilar, och på fastlandsidan står Karin Östergren , husmor på Värdshuset och ser detta, samtidgt som hon blir aningen stressad då hennes personal redan lagt upp landgångarna med bla. räkor med maionnais, hur länge kan de stå där undrar Karin ?Utan att ta skada, och hur länge ska brojäveln vara trasig?

Känner jag för det så berättar jag mer senare!
Nu ska jag dricka mitt kvällste med sönerna, och så tidigt i säng säger alla!!!!!!!HS

Överansträngd sa doktorn .......

Ja ni vänner och andra! Är nu hemma igen efter genomgång av alla de upptänkliga prover och tester. Jag är pigg som en nötkärna säger doktorn, men överansträngd,ni vet Burnoutsyndromet!!!!!Och lite för högt kolesterol!!!! Så nu är det slut på alla goda "Pärkakor"
Det kan hända i de bästa familjer, och speciellt i min där tempot högt som ni alla som känner mig vet att det är.
Här vilas det inte långa stunder i taget.

Det blir ingen Halloweenfest för Honorine Stiernspetz sade Dr. Lampe, utan en vila i hemmets lugna vrå, med stilla promenader och vegetarisk kost. Ja, så sa han!!! Vegetarisk kost, vadå? Jag som älskar allt med kött och sås och biffar och stekar och filéer, hur ska det gå?

Slut med detta för en tid. Toivo och Lilla Elsa är informerade omkring detta och har lovat doktorn att detta skiall efterlevas. Ja, ja, jag kör väl ner till samhället om det blir akut och inhandlar något gott hos ICA, om de inte skvallrar förstås???

Mina söner är nu sååå oroliga för lilla mamsen, så de har tagit ledigt båda två och kommer hem nu ikväll för att ta hand om petit moi.Jag tror nog att Julius Jr. har lite dåligt samvete angående sitt framförande om en eventuell förlovning!!!!! Sånt kan ha gjort inverkan på mamsen hälsa............

Vad var det som hände i förrgår här på Hornberga undrar ni säkert? Jag hörde hur det knackade eller rättare sagt dunkade på stora porten, och då jag gick fram till fönstret i hallen såg jag en bil lämna gården, dörren öppnades och jag svimmade!

Enligt Toivo och Lilla Elsa som var närvarande säger att jag blev blek och stod och höll mig i fönsterkarmen, innan jag segnade ner på golvet, och då jag vaknade till var jag skräckslagen och mumlade något om luktvatten och spöken. Om detta minns jag ingenting, men det troligaste är väl att doktor Lampe har rätt i det han säger, att jag har varit utsatt för så mycket påfrestningar under en längre tid,och till slut så orkade inte kroppen med.

Eftersom jag antecknar en del av det jag upplever som ni vet om, kanske jag under denna rekreationstid skriver ner allt till en roman om mitt liv och leverne. Jag tror mig känna att det skulle kunna bli en succé, eller är  jag helt  fel ute???? Undrar en vilande HS som efter omständigheterna mår riktigt bra!

Vad är det som har hänt mig....

Min nästa minnesbild är den att jag ligger på soffan inne i arbetsrummet, och över mig ser jag tre oroliga ansikten stirra på mig....
- Nu är hon vaken hör jag Arne säga långt långt bort!
Jag förstår att jag har varit avsvimmad, men minns först inte vad som hänt. Och vem jag såg då dörren öppnades.

Jag blundar igen, för att slippa tänka, och nästa gång jag är vaknar då jag ligger i en säng i ett rum...

Vem bultar på min port.....

Jaha, så var det åter till vardagen igen! Mina vänner, här är förberedelserna igång med full intensitet inför den största av årets firande på Hornberga! Nämligen Halloweenfesten! Vem blir räddast? Vem är fulast? Vem blir fullast höll jag på att slinta med pennan.......

Arne och Toivo är glada som små barn , där de springer upp och ner för vindstrappan med kartonger av utklädningskläder, dekorationer, och gamla sunkiga kvarglömda pumpor från förra årets fest.

För Arne är det första gången han firar med oss, och han suckar och tycker att det verkar då onödigt dyrt med kalas så här snart inför jul och allt.........Men Toivo som vet hur festligt det brukar vara , han lyser som solen själv denna gråvädersdag på landsbygden.

Lilla Elsa kom med bild på årets tårta från Bageriet i samhället, och frågar hur många hon ska beställa?
Ta du 10stycken säger Toivo!!!
- Men, vem bestämmer här? Har tjänstefolket tagit över allt?
- Ursäkta frun, jak tykker para det är siiitgoda de där tårttårna han gör.
- Beställ 6stycken, vi blkir ca 40personer med några till och från.
Och du Toivo får vara så god att peställa dina egna tårttår!!!!!!
- Ja frun men sir du, jag är para så siiitglad att det plir fest igen!!!

Det ringer på stora porten så ihärdigt, och då jag ser ut genom fönstret i stora hallen så far en taxibil härifrån!!!Mitt hjärta bultar och min undran är naturligtvis öm det är någon som jag ICKE vill ha besök av???

Jag ber Lilla Elsa gå och öppna, och in kommer .............................?????????????
Jag tror jag svimmar...........
- Ge mig luktsaltet Toivo, men fort!!!!

Efter en lång och minnesrik dag..........

Nu har jag sparkat av mig lackskorna och krupit in i min leopardmönstrade hemmaklänning! Detta var en lång och mycket innehållsrik dag må jag då säga.
Sorg och glädje vandrar hand i hand kan man väl säga, och denna dag har faktiskt gått i den stora glädjens tecken, trots saknad och tårar.

Så många vänner och släktingar har jag då icke mött på flera år. Det blev många kära återseenden och glada skratt mellan de små sandwicharna och den söta Sherryn. Farbror Fredrik och Farbrok Alrik skämde ut sig som de alltid brukar göra, och var lätt berusade redan då de två kom i taxi. Allan och Ruth var pigga och han for omkring som ett yrväder för att hinna prata och lyssna. Kosken lennartsen var den förättare som var inbjuden, och Silvan och Calle kom i högtidsdräkt. Men att Roger Moore kom utan hustrun tyckte alla var en sensation så stor som någon. Ingen ville fråga varför, och själv log han bara så där vänligt som han alltid gör! Vad gjorde då Farbror Alrik och Fredrik frågar ni förstås?

Jo, de sjöng tvåstämmigt i samlingslokalen då Kosken skulle säga några väl valda ord. Då tog Fredrik blombuketten ur vasen framför sig och så sjöng de båda bröderna för full hals: "Här var det livat, här var det glatt, här har vi blommor till morsans hatt". Sedan hurrade de för Brudparet!!!!!! Men då sa jag till C-J och Julius Jr. att de fick se till att de båda Farbröderna forslades bort snarast!Och Alrik vinkade så glatt då de for iväg strax därpå i samma taxibil !!!

Ja ni mina vänner, vilken minnesrik dag!  Visst är det väl ändå märkligt att man känner sig väl aldrig så levande som då närheten till himmelriket är så märkbart nära?

Imorgon är en ny dag då jag ska ta tag i min fest inför kommande helg. Det känns som ett sant "nöje" att få möta den omtalade FIONA!!!! Gipskatten står där och bara stirrar på mig..................

På väg att ta farväl av en ålderman och vän till familjen sedan generationer....

Det blir en låååång dag..........................

Godmorgon mina vänner! Nu har jag sovit ut i ja, jag tror 12 timmar i sträck, så nu randas en ny dag med tillförsikt!
MEN det finns en del saker att göra genast.

Arne har stått för frukosten idag, då Toivo och Lilla Elsa är lediga en söndagsförmiddag varje månad, och det just idag???????Typiskt!
Så det blev INTE så gott mitt Franskrostade, och så hade han inte bakat något, utan det var en ostsmörgås på knäckebröd!!!!! Och ett löskokt ägg?

Ja, duktig är han annars men då inte i köksregionerna. Han såg så nedstämd ut, och så berättade han att den lilla Igelkotten  hade ätit sin pannkaka och sedan tackat för sig och gått! Han sakande den lilla söta kotten, så jag har inte hjärta att bråka med honom om den makabra frukosten, det finns annat att tänka på denna dag.

Ni som vet hur jag har haft det sista tiden förstår ju att det har satt sina spår!!!!! Och nu en söndag så har jag INGEN som kan hjälpa mig med en ansiktbehandling eller kroppsmassage, utan här får jag försöka själv så gott det går!!!!

Tur att jag inte är helt borta då det gäller skönhetsområdet heller, utan har ett välfyllt badrum, så nu har igångsättningen börjat. Det blir en lång dag idag, med kyrkan, efterföljande lunch och sedan umgänget med alla gamla vänner!

Ja, så här kan en Grevinna se ut tidigt en morgon i oktober månad anno 2011. OBS! Detta är en underbar vitamnrik mask som kommer att göra mig minst 10år yngre. Märket heter Vicky La Motta, och är ett gammalt och välkänt sådant som en god vän till mig själv har lanserat, och som vann stora framgångar på sin tid! Jag fick ett lager då fabriken lades ner, och det är alltid bra att ta till då inget annat finns tillhanda!

Då jag ser ut från mina gemak så syns Ollonberga på andra sidan sjön, där är säkert redan Ruth och Allan i full färd med att iordningställa sig inför dagens  åtaganden.Om de kunde se mig här i fönstert, då hade de med all säkerhet ringt hit och sagt att "Vita Frun" går igen på Hornberga säteri.........HS

Fotoseriens sista del....

Fjärilen Dolores tackade JA till Kålmasken Max frieri, och här står bröllopet! Med den vackra Dolores som
bär sin ring med stolthet, samtidgt som hon håller sin fina bukett bestående av en kvist Snöbär. Buspojken Åkerö har en likadan kvist i knapphålet, medan lilla Signe Tillish bär en sidenrosett som huvudbonad, och det är bara minstingen Cox Orange som vägrar bära några yttre attribut!
Max sitter fortfarande kvar under sina öv för säkerhets skull, allt medan ängeln spelar: "Here comes the bride"
Bröllopsmiddagen för hela släkten hölls i Kivik på Äppelfestivalen, och de har nu flyttat in i sitt nybyggda hus Kärnhuset. De hälsar aatt de är så lyckliga, och kommer förmodligen att lägga upp flera bilder från sin bröllopsresa så småningom.

Ja, vad gör man inte som kreatör, och konstnär?
Jag är glad att detta lilla projekt snart är till ända, för imorgon har vi en begravning att gå på, och det behövs förberedelse såväl, psykiskt som fysiskt, så nu vilar jag ut lite och hämtar andan, medan jag ser på min gipskatt vars ögon hela tiden stirrar på mig.......HS

Polsk riksdag..........

Ja, jag har inte lagt mig ännu, utan svassar omkring här i salongerna med en cigarill i handen. Omöjligt att sova. Ute är det kolsvart och lite duggregn, och ni som bor på landet vet att svart är svart här!
Nu har jag såväl både druckit och rökt alldeles för mycket, men det gör jag alltid då jag är uppjagad.

Men efter middagen igår som var avslappnad och gemytlig så satte vi oss i bibkioteket  och tog upp de ämnen som är aktuella här i huset.

C-J tog först till orda.
- Härligt att vara hemma mamsen, och tillsammans med hela familjen, inget går upp mot det egna hemmets lugna vrå.
Och fortsatte han, jag tycker inte att du ska oroa dig så mycket för Julle och mig! Vi är vuxna män, och vi har alltid läget under kontroll! Var inte så snabb i tanken , utan relaxa mamsen, inte fara iväg så där så fort något inträffar.
Bry dig inte om den där Frank, eller stalkern som du nu säger! Med min läggning så vet jag att det finns en del människor som kan bete sig dumt och vara oberäkneliga, men jag lovar dig att du behöver inte oroa dig för vare sig honom eller någon annan. Han skämtar lite, vill skoja med dig kanske? Se om du blir rädd?
Strunta nu i honom, en vanlig småbuse, som inte gör en fluga förnär. Promise mamsen!
Han kom fram till mig och gav mig en kyss på kinden, för att visa att nu var detta avklarat. Jag kände hjärtat slå fortare, och samtidgt så insåg jag att min yngste hade helt rätt i det han sa. Det är bara jag som far iväg i tid och otid!!!!!
Julle harklade sig och fortsatte:
Kära mamma, jag har länge velat tala med dig om Fiona. Vi träffades faktiskt i Ryssland för snart ett år sedan. Vi har utvecklat vår vänskap till äkta kärlek, och det känns helt rätt för oss båda. Jag önskar att du skulle vilja träffa henne mamma. Du skulle bli stormförtjust!
Vänta ! Han hämtade en kasse och gav den till mig!
En present till dig från Fiona, jag har berättat om dig mamma, hur fantastisk du är, och.....

Jag stirrade ner i kassen och där......

Där stod en gipskatt och glodde på mig!
Jag satte cognacen i halsen,men Julle bara fortsatte att prata.
Mamma, hon är konstnärligt begåvad, som du ungefär, och den här har hon gjort till dig, då jag berättat att du älskar kattor. Säg att du tycker om den?
Jag kunde inget säga då utan nickade bara, och det tog han som ett gott tecken, och kysste mig på båda kinderna.
Jag visste väl att du skulle tycka om henne! Hon är helt underbar, när kan jag bjuda hem henne?

Jag lyckades samla mig och tittade åter på katten, och fick ur mig:
En Halloweenbjudning kanske, skulle det passa?

- Men Gud va kul mamsen tjoade C-J, då ska jag höra med Kristian om han vill komma, ja en ny skittrevlig kille som är vice president på ett stort företag i London.
- Och jag mamma, så underbart det ska bli, du kommer bara att älska henne!
- Jaja en sak i taget, nu behöver mamma en liten cognac till, det har varit en lång dag för mig.
Ja så gick det hela till, och så har jag gått och stått och suttit här i salongen hela natten och funderat??

Och salig far blickar fundersamt ner från väggen och ser ut att tänka som jag!
En kvinna som gjort en gipskatt till sin kärastes mor, vem kan det vara??????  HS

Fotoserien byggs på...och den blir alltmer spännande....

Efter en underbar dag i skog och mark så blev jag inspirerad att fortsätta med min fotoserie om Max och Dolores.
Här har Max lagt fram en ring till Dolores för att visa henne sin kärlek. Själv är han blyg och har tagit plats under bladet där han inväntar svaret med darrande kropp.

-Svara ja ropade de tre äpplena som stod i närheten. Det var Signe Tillish som var dagen till ära iklädd en blomhatt. Ingrid Marie skojade och satte den vackra ringen med gnistrande stenar på sitt  huvud.Den lilla busige Åkeröpojken bara stod och småflinade spjuveraktigt.

Ja, hur ska det sluta? Kommer Dolores att säga ja, och det blir Happy Ending, eller ???? Fortsättning följer , och jag är lika spänd på det som jag antar att ni är????
Nu väntar jag bara att sönerna ska komma hem, middagen är klar, Toivo har bakat lite gott Dinkelbröd, medan Lilla Elsa har bräserat njure och gjort en satué, och sedan blir det Tirmisu till dessert, jag känner att det börjar kurra i magen............HS

En ljuvlig dag på landet i oktober månad

Efter en tidig morgonflygning och en resa med kära Rubina från Arlanda och till Hornberga så behövde jag lugn och ro.
Jag har vandrat i skogen i flera timmar, i dessa fantastiska  marker, med sjöar och björkskogar. Det gjorde susen och jag är på gott humör igen.

Då jag kom hem till gården igen så kom Arne och vinkade till mig att komma upp till hans stuga och titta på något alldeles särskilt! Mitt ibland alla hans "instillationer" så satt den här lilla krabaten och plirade så förtjusande mot mig.
- Jag ska grädda ett par pannkakor till den sa Arne högtidligt, för det gillar alla igelkottar.
????????????????????
Men jag litar på Arne och hans goda omdöme, så däruppe sitter de väl nu tillsammans och inmundigar pannkakor med sylt???? Hoppas han häller upp lite mjölk också.

Men ni måste väl ändå hålla med om att hösten i Sverige är något alldeles underbar, och jag är sååå glad att jag är på svensk mark igen. Även om jag har stora problem att ta tag i  helgen.
Men vi får diskutera i lugn och ro, båda mina söner och jag angående såväl stalkers som eventuell förlovning.
Vi är dock vuxna och oftast sansade människor!
Nej, nu är det teatime, vi ses! HS

Rubina kör mig hem i rasande fart....denna speciella kvinna....

Godmorgon vänner! Klockan är strax efter 07.00, och jag har landat i Stockholm igen. Rubina och Översten hämtade mig, och nu kör hon sin Jaguar med bravur, och alldeles för fort anser jag.Men jag sitter här i baksätet och blundar. Sönerna for åt sitt håll, men Julius Jr. skulle komma hem till Hornberga i helgen så vi får tala ut på hemmaplan.
Översten sitter fram och tvinnar sina muntacsher hela tiden, högst irriterande!
Mina tankar flyger fram och tillbaka i mitt arma huvud. Ska jag bli satt på undantag nu? Ska Fiona bli den kvinna som ska styra Hornberga sätrei?
Oh så detta väder!!!!Isgata ,och Rubina gasar i kurvorna på dessa småvägar så jag far fram och tillbaks här bak. Men människa ta det lugnt!

Äntligen ser jag allén, och gården ligger där som en stor vit snöboll,eller snarare en avlång sockerbit....
Nej ni, jag ska kämpa! Detta är mitt hem, och det ska inte någon ta över så sant jag heter Honorine Melange Sofia Henriette Stiernspetz!
- Men för Guds skull Rubina! Du behöver väl inte tvärnita så där, jag kunde ha brutit nacken! Men ingen lyssnar på mig, Översten och Rubina talar i munnen på varandra, och ingen lyssnar på den andre......

Inne i hallen värmer det gott, och det doftar från köksregionen.
- Grevinnan! Sir du, var nu välkommen hem och nu ska hon få en riktig kopp kaffe och en nypakad "pärkaka" med plommon.
- Sjenare Översten! och goddag tanten Rupina, kom in kom in, nu är jak gla, då hon är hemma på Hornperga igen. Nu ska här firas!
Lilla Elsa kommer från köket iklädd sin svarta klädesdräkt med det lilla vita förklädet nystärkt! Efter henne kommer både Nilsson och Callas travandes, de kommer fram och stryker sig mot mina ben, och då brister det!

My home is where my heart is! är på Hornberga!  HS

Nu är det mycket.......

Sovit några timmar på en Dry martini, men nu snurrar det i mitt arma huvud ordetligt. Utom mig av oro så tänker jag lämna Frankrike och familjens Grimaldis gästfrihet för denna gång.
En stalker som förudmjukar min familj och en kär familjemedlem som gått ur tiden.
Det är intet mot att få höra denna horribla historia av Julius Jr. igår.
Till sin eget kött och blod säger han så frankt att han äntligen funnit den stora kärleken!!!!
Men jag då? Räknas inte jag? Mamsen som fött och klätt och stöttat och försörjt denna unge man sedan konceptionsögonblicket kan jag nästan säga.
Och vad  gör han mot sin lilla mor.?
Jag kan inte tro detta!
Låt mig vakna upp ur min nightmare please!
Samtidgt har jag mitt konstnärliga yrke som ställer stora krav på mig. Hur mycket ska en människa orka frågar jag?

Fiona????Vilket namn! Neeej, nu måste jag få mitt franskrostade innan huvudet går i bitar!!
- Bonjour Madame! Une café francais et un Brioche merci, mais vite!  Madame..............Madame....men har hon inte kommit ännu????????????  Idag intar jag mitt sätei igen, och jag tänker slåss med näbbar och klor för att behålla det intakt, UTAN några FIONOR springandes där......

Vår egen familjeadvokat Ström Henningsckör .................

Ström Henningsckör är borta, vår egen advokat i familjen i mer än femtio år. Vi har vetat att han varit dålig, men sorgen är ändå stor efter den mycket duktige och specielle advokat. Han bar alltid sin portfölj med akterna i, och stod upp för sina klienter i vartenda mål, små såväl som större.

Men det är inte det enda som hänt i familjen! 

Min son Julius Jr. har träffat en kvinna............................................................
och har bett om att få eklatera sin förlovning snarast!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag vill inte tala mer om det just nu, jag klarar inte detta, utan tar en en Dry martini, och går till sängs!

Comtesse Fiona von Thyssen - Saxen är hennes namn, min sons utvalda!!!!!!!!!!!!!!!!!1

En uppriven HS

Jag är i chocktillstånd fortfarande......

Men jag kämpar på här med min fotoutställning. Den måste bli klar, det går icke att ändra på. det andra skjuter jag åt sidan just nu iallafall. Till kvällen ska vi talas vid, sönerna och jag, och d¨å måste det tas upp oavsett!!!!

Den lilla vackra fjärilen Dolores som blir kär i kålmasken Max. En historia om den fattiga och den rika, som aldrig kommer att få varandra.

Vildsvinen är nedlagda......och jag har fått en stor chock......

Det blev endaste n endags jakt, då det egentligen inte är tid för det i de Italienska bergslandet ännu, men Albert får naturligtvis jaga då det behagar honom och hans kamrater. Några  Vildsvin, lite fågel var väl det som de fick nöja sig med.

Här kånkar C-J  med sin jaktväska iväg in bland de farliga djuren!!!!

Mina söner fick frisk luft och miljöombyte, och det uppskattades mycket av dessa stressade pojkar.

Här står Julius Jr. väl koncentrerad och testskjuter geväret !

Gårdagskvällen avslutades med en Grand finale hos Grimaldis med ett tjugotal inbjuda gäster, och själv tog jag mig väl ut i min vinröda nyuppsydda höst kreation.

Men nu ska ni få höra , eller rättare sagt jag fick senare under kvällen reda på två chockartade nyheter!!!!
Jag har icke smält detta ännu, utan är i en slags chock ännu! Jag ska tala om det senare då jag orkar, hela min värld har förändrats i ett enda slag!!!!! Jag blir nog sängliggande ännu en stund, och får ta mig något lugnande..... HS

Höstjakten på Grimaldi är snart i gång

Tidig morgon här i min lånade våning. Jag står ute på altanen och det börjar ljusna en aning, och redan kan jag se de tidiga morgonplanen såväl landa som åka från flygplatsen i närheten.
Det är ljumma vindar och i horisonten syns en ljus rand vilket tyder på att även idag ska solen lysa på oss, såväl onda som goda..
Ett glädeskutt i mitt modershjärta då jag vet att båda mina söner under dagen kommer att landa här, och ikväll är vi alla tre tillsammans!!!
Ja, om sanningen ska fram så är det kanske inte jag som är det stora dragplåstret denna gång,,,,utan vildsvinsjakten som Grimaldi har till tradition att inbjuda sönerna till varje höst.
De håller till uppe i bergen mellan Frankrike och Italien någonstans, själv har jag aldrig deltagit i sådant barbareri, men ,men vi är alla olika.........

Ja, ni förstår själva att intresset för jakt är genuint då ni ser en bild frånJulius Jr. "pojkrum" hemma på Hornberga. Men Björfällen är icke skjuten av honom, utan av salig farbror Ernst Stiernspetz under en jakt i Canada redan på 40talet, alldeles efter kriget om jag inte minns fel???? Hur som, mina söner har tagit ledigt och jag får se dem idag, det käns underbart, och ska nu göra min morgongymnastik, innan jag fortsätter med min kommande fotoutställning!
Hoppas Ni får en skön dag önskas er av HS

Inför min fotoutställning......,

Idag arbetar jag lite med min kommande fotoutställning i Berlin i januari. 2012

Jag kallar denna bildkomposition och tillika serie för "Lilla Max flyttar hem"
Antar att han varit ute i "stora vida världen", men är nu bostadslös, arbetslös och återvänder till föräldrahemmet.

Kanske inte så roligt, men vad göra som liten kålmask idagens masksamhälle, där det är svårt att slå sig fram.

Ett förslag är att du Max börjar studera, och på så sätt kan bli delaktig  och nyttig i masksamhället igen!

Fågelsång i sovrummet....

Dagen igår blev så trevlig på alla sätt efter  en hemsk morgon utan husa, men nåväl. Charlene, den lilla väna frun ringde upp och bjöd mig över till Grimaldis,  Jag snyggade till mig efter bästa förmåga och deras chaufför hämtade upp mig vid lunchtid. Här nere var det ett strålande höstväder igår, med mängder av badande människor, .Uteserveringarna var fulla, och hela lilla Monaco sjöd av liv.
Väl där så mötte Albert upp, något smalare än jag är van att se honom, men jag tror hon tvingar honom till badhuset, och lite simning den söta.

Vi gick runt i slottet och de bad mig om goda råd inför den renovering som ska genomföras. Inget har gjorts sedan salig Furstinnans tid, så det kan behövas.

När vi kom till köket höll jag på att få lov att ta fram luktvattnet!!!! En liten vedspis som i ett gammalt svenskt torp på 20-talet!!!
Ja, precis så var det sa den skrattande fursten roat. Han hade köpt och installerat detta gamla torpkök, som han sett i Sverige en gång på SKANSEN, och blev storförtjust.
-Vi har ett modernt kök också tillade han, och jag kunde andas ut. Tänka sig att en lilla späda Charlene skulle stå där på knä och försöka få fyr i spisen en kylig vintermorgon?????

-Snälla söta Honorine sa Charlene lite försynt och kom med en tapetrulle under armen. Vill du se den här, jag har föreslagit den till vårt sovrum , men Albert slår ifrån sig helt. Vad säger du, och var nu ärlig snälla Grevinnan.

Jag fick Sandbergs hela ornitologiska karta framför ansiktet, och flämtade till.......-Sovrummet???????
- Ja, sovrummet, det vore så underbart att vakna upp till alla dessa fåglar runtomkring oss, och så har jag bett Albert att vi ska sätta in en automatisk fågellåtare i rummet, med ljudet av vars och ens ljud. Så kan vi ligga där och lyssna och gissa fåglarnas namn, och para ihop dem med deras läten..................

- Snälla Honorine, säg nej, snälla, ska vi ha fågelhoanden i sovrummet så kommer det hela att sluta i förskräckelse...............

Jag var mållös, och jag fick inte fram ett ljud, och det hela ebbade ut i en tystnad, som inte bröts förrän klockan ringde för lunch!!!!!

Ja, vad får dessa ungdomar allt ifrån????????
Vi åt som brukligt hos Grimaldis Musslor och drack en god Chablis och till dessert en äppletarte med  kaffe.
En underhållande dag , som fick mig att glömma bort allt annat omkring mig. Fram för mera trevliga ungdomar säger jag.   
Men idag är det en ny dag, och med den kommer nya funderingar.....HS

Toivo saknar sin matmor.....

Detta kom till mig på faxen nyss: Hörru du frun eller bånschor kanske jag ska säga!
Nuhar jak pakkkkkkat pärpajer, och jak saknarr frun, ingen roli att vara på Hornberga, hästarna är lesna, och Aarne han sitter para och tittar efter stalkers, men jak tror inte det är nån fara för livve frun, så kåm nu hem snälla Grevinnan från Toivo. Årevor!

Lilla människa, jag blir aningen gråtmild, tänk att han är så rar den lille finske mannen!! Ja, nog längtar jag hem alltid, och hans pärkakor, med en kopp franskrostat....mon dieu! Hur ska jag göra? Undrar en förvirrad Grevinna

Vem faasen är du din förbenade stalker som förpestar vårt liv.......

Inte en blund i ögonen, och ni vet naturligtvis varför. ja, inte för att festen varade så länge eller att den blev alltför uppspelt framåt natten. Icke alls, jag kräks snart över hela vår sistuation inom den Stiernspetzska familjen. Vi är utsatta av en galning, en sjuk människa som förolämpar såväl mig som mina söner, vanärar vårt namn, är ute efter våra pengar, och han verkar då inte ha respekt för vare sig lag eller ordning!!!!!

Vi är inte de första som blivit utsatta av sådana här otäcka personer, men NU VET JAG hur det känns. Vi är rädda om livet, jag är rädd om min egendom, mina söner, mina djur. Vem vet vad en galning kan ta sig till?
Nu måste jag be  Bildcarl att gripa in, han är ändå Statsminister, och nån jävla makt har han väl, ja ursäkta , jag brukar icke använda fula ord, men jag är slut i hela kroppen av dessa påhopp. Vi behöver hjälp nu!
Jag ska ringa upp Överåklagaren , och tillika min väninna på Hedesunda, så får hon titta på detta, den gamle Advokaten Henningsccör tror  jag icke är tillräknelig längre med tanke på sin höga ålder, och min gode vän Överkriminalkommisarien  Strömlek på ön har gått och brutit lårbenshalsen, och är sjukskriven. Finns det då ingen som kan sätta sig in i vår prekära situation???      

Var faaan finns det franskrostade kaffet? Och inte är husan här, och klockan är snart 07.00???? Sitta övergiven i ett fransktalande land utan vare sig mitt franskrostade eller Toivos "Pärkaka " en söndgasmorgon, och utanföör vankar en galning , hur tror ni jag känner mig nu????   HS
PS Nu sätts en nyckel i dörren, ja där är hon, husan....Bonjour madame, commen´t allez vous???????????????????  Ja det kan hon fråga, jag mår inte alls bra, men sätt nu fart med kaffelagningen någon gång då kvinna, innan jag får ett raptus....- ca va bien , et vous? men jag bryr mig inte om svaret, jag bryr mig icke om hur mäniskan mår, jag vill bara ha mitt kaffe, NU!

En dag med shopping och födelsedagsfest

Jag kan inte låta bli att visa er den affär med väskor som jag besökte idag. Vilka underbara skapelser!!

Jag kunde inte låta bli, utan inhandlade mig tre stycken.
Sedan satte jag migf på altanen och inmundigade två glas champagne, ja just två glas. Ett minimum anser jag!

Festen hos Roger och hans hustru började redan klockan 14.00 Ja, vi vet ju alla att han börjar bli till åren och orkar inte festa lika länge och mycket som tidigare, men en fantstiskt fin eftermiddag blev det.

Ja, nu är jag redan hemma igen i min lånade våning, och som ni kan se är det inte så som jag är van att ha det, men det är komfortabelt, och det räcker för mig just nu. Från Sverige har jag inget hört idag, men jag tar det som ett gott tecken, eller vad tror ni?

Nu ska jag se efter i köket om det finns något liten dejuneé por petit moi?
Jag bad husan ställa in lite skaldjur och färskt bröd till kvällen! Som ni märker så går det då ingen nöd på mig här, men jag önskar naturligtvis att de tar tag i den stalker som förpestar familjens liv just nu!
Godkväll önskar HS