Henric Christerson var förtjusande och deklamerade allt från August Strindberg till Tomas Tranströmer på ett briljant sätt. Han är så begåvad denna man, och hans ögon äro eldar, men inte lika fyrsprakande som Bergys förstås......Han slängde med sin långa orange schal och spände sina svarta ögon i mig, och berättade om sin filminspelning för länge sedan då han blev huvudstupa förälskad i sin motspelerska, och nästan galen då det hela snabbt fick ett slut. Hennes make spöade upp honom, och så var den kärleken slut
Han är en riktig hittepåare så jag drar ifrån cirka 90% , men en charmör det är han.
Sedan kom ju den förtjusande Rubina tillsammans med Översten, och det var en överraskning. De har varit utomlands en tid och jag har oroligt väntat att höra från hela följet, men icke, och så snipp snapp i min lilla ask stod de utanför min dörr. Såå roligt att se denna charmanta kvinna med sitt lika ondolerade och välpermanentat hår som vanligt! Iklädd en hellång svart klänning med svandun runt sina smala handleder, och i halsen en rubin så stor som ett hönsägg som satt som en blodsdroppe och glimmade!!! Inte kan man väl tro att hon fyller de 50 snart????
Översten i sin amiralsuniform från anno datzumal still going strong, och den yviga muntaschen fladdrande vid varje andetag, hans briljanta hjärna där de mest begåvade kommentarerna bara flyger ur hans mun.
Detta kallar jag för gäster....
Tyvärr hade alla bråttom hem, Rubina till palatset, Översten på inspektion, Bergy skulle ta hand om de sina , och Henric skulle uppträda i Näktergalskatedralen ikväll med en lång monolog av Bertram Shinger, den kände Israeliska poeten ni vet säkert vem det är?
Underbara Honorine. Så fantastiskt angenämt det var att visitera dig härförleden. Givetvis infaller även Översten i dessa ovationer. Det känns skönt att åter befinna mig på hemmaplan, där förvisso en hel del arbeten ligger efter, då det icke befunnits någon järnhand i närheten av tjänstestaben. Ja, du kanske vid något enstaka tillfälle ävenledes själv råkat ut för dylikt.
SvaraRaderaDessutom bör väl i sanningens namn tilläggas att det var både mig samt Översten ett stort och sant nöje att få träffa en del av dina vänner. Jag personligen fick en slags vag känsla av att de båda var trakterade av skådespeleri. Då jag råkade nämna detta för Översten på vår väg hem mot Rubinsteinska, påstod själve Översten att dessa herrar faktiskt ÄR just skådespelare. Jag däremot tillåter mig att tvivla på den saken. Fråga mig dock icke varför.
Detta skulle då ha till följd att även denne Bergy skulle syssla med dessa så tvivelaktiga tilltag, som att "agera" på ÖPPEN scen!!!! KAN det dock vara möjligt att du så fallit pladask för denne man, som man icke för allt för länge sedan kallade "narr". Både Camina samt den lilla rara Svala anser att det är ytterst genant att jag har en sådan märklig syn på folk som sysslar med kultur. Jag är nu en gång fostrad på det viset. I strama tyglar fick jag nogsamt veta att folk av detta slag, icke var att räkna med.
Så härligt att du nu kan luta dig tillbaka, för att suga på vackra minnena från firandet av icke mindre än Thomas Tranströmers välförtjänta nobelpris.
Vet ej hur jag skall säga detta, men det verkar icke bättre än att den så rare Carl-Jan fått en presumtiv älskare på halsen. Eller KAN det vara så pass illa att det är en stalker? Det ser icke bra ut. Dessutom verkar han icke vara allt för slug, då han går ut med sitt rätta namn. Nu är det således rätt enkelt att spåra upp honom. Här kan kanske Stöm Hennigskör komma till pass?? Jag skulle då icke vilja ha honom till svärson, om man säger så. Översten är mer än villig att hjälpa till med det som kan passa honom i detta prekära fall. Nu sitter jag visserligen och talar över Carl-Jans huvud. Han kanske faller som ett moget äpple framför denne Frank Ädelkvist`s fötter.
Bekymra dig icke allt för mycket inför detta. Hur det än blir, står vi alla enade vid er sida,
hälsar dig
Rubina