Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

torsdag 4 augusti 2011

Inbjudningarna är nu lagda på lådan

E
Godkväll i Augustikvällen, den tidiga! Jag kan äntligen pusta ut! Inbjudningarna ligger nu på lådan.... Vilket jobb det blev av detta då.
- Vi gör något trevligt av det säger C-J, som alltid vill skämta till det!
Jag ringer Leakim Fältbindel sa han vidare, och försvann in i biblioteket.
Leakim är en gammal och kär vän till C-J, ja de umgås i samma kretsar, och han är en mycket rar och trevlig man. Och vi vet ju alla hur hans inbjudningskort till och med kunna beskådats på Postmuseét för en tid sedan. Nåväl, så får sonen förslaget att vi helt enkelt skickar inbjudan på dessa sk. Kräfthattar. Ja, så nu är det gjort! I varje hatt ligger en lite surprise som gästerna ska ta med sig hit för att användas under kvällen!!! Det kom jag på själv,och jag ska berätta om det för Fältbindel nästa gång vi ses, så kan ha ta efter.....om han nu vill?
Han är inte så efterfrågad längre, så han borde ta till sig allt nytt...enligt petit moi!!!!!

Imorgon förmiddag flyger jag och C-J till KPH för ett möte  med Danska Handelsbanken, ja ni vet ju hur läget ser ut inom finansvärlden??? Det dallrar i luften och bland aktierna, så nu gäller det att vara klar i huvudet och tungan rätt i mun. Det har C-J och jag alldeles klart för oss, men vill diskutera detta med de kunniga  i bankpalatset.
Efter det måste C-J vidare till Bryssel för ett liknande möte, men då stannar jag kvar på vårt kära Dángleterre, och shoppar lite  har jag bestämt . Det behövs förnyas nu då vi kommer in mot hösten snart, vare sig vi vill eller inte....Ska också hälsa på mina vänner i Gustafskyrkan ute på Hammarskölds väg , där jag varit vid så många olika tillfällen och evenemang.

C-J har åkt tillbaka intill stan och Prideandet, medan Julle och jag ska rida ut med hästarna en stund. Arne har försvunnit från trädgården, och Toivo är också osynlig just nu.Hoppas de har funnit varandra, då det gagnar oss alla....
Jag ska bara se till att grindarna är stängda, ibland slarvas det med detta trots att det är, eller kanske därför,  nyinstallerat.  
En kopp te från Fortune Masion i Josef Frank salongen , tillsammans med en liten kaka från stora skafferiet och lite nyheter, får sedan avsluta kvällen här på Hornberga säteri. Ha en skön kväll hälsar HS

3 kommentarer:

  1. Så ypperligt elegant du presenterar de efterlängtade inbjudningskorten till det årliga kräftkalaset. Att sedan ha den så goda smaken att låta ingen mindre än Rubina von Obens inbjudan ligga längst FRAM. Sådant min vän, kan jag bara säga att DET uppskattas!!

    Så finurligt påpassligt av den nästan överintelligenta C-J, att ta kontakt med Leakim Fälbindel. Att han sedan är renons på briljanta idèer nu mer, kan kvitta, då du har desto fler. Han kommer att vrida sig i pur glädje över nya förslag. Då KAN det hända att han än en gång hamnar i hetluften. Observera att jag säger KAN!

    Ja, tänk så man får vara om sig och kring sig, då det gäller det tabubelagda ordet pengar. Det är till stor lycka att du nu en gång närt ett finansgeni vid din barm. Han är väl värd att få ta igen sig i form av att tåga i pridkarneval

    Du kommer att möta ett köpenhamn som bara stått där och inväntat din entrè. Det finns icke mycket som kan liknas vid det extrema nöjet att ideligen kunna byta till nya stassar då det tränger på framåt höstkanten.

    Att välja just Josef Franksalongen då det är hög tid att inta det dagliga 15:00 teet, måste vara det ultimata. Färgtonerna i den salongen går så ypperligt väl ihop med de charmanta smakerna som just DETTA te avger.

    Nu till något helt annat. Nu min vän hoppas jag att du sitter ned. Det var nämligen så, att klockan 12:37:03 ljuder vår dörrklocka så pass mycket att hela palatset väggar fullkomligt BÅGNADE. Förskräckt tittar den så skira Svala upp från hennes knyppeldyna, sneglar nervöst åt mitt håll. Jag nickar nådigt till henne till signal, att det bara var att lyfta på den lilla rosenrumpan, för att gå till sagda port och därmed öppna den. Lydig som hon är, åtlyder hon genast min uppmaning. För säkerhets skull följer jag henne i hälarna. Man vet ju aldrig nu för tiden vem som ärnar sig till "fel" person. Då denna lilla Svala äntligen får ording på låset, rycks porten upp med en oherrans kraft. Där utanför står "något", som i sig påminde en aning om en slags kvinna. Bred likt en ladugårdsdörr, tränger hon sig fram. Stirrar mig stint i ögonen, samt höjer sin icke allt för milda röst i form av en fråga.
    - Jasså!! Är det alltså på DETTA viset ni har det HÄR, vardid hon spänner blicken i den redan skälvande Svalan. Jag knäpper med fingrarna till signal att hon genast kan återvända till sina tidigare sysslor. Likt ett jagat rådjur, försvinner hon. "Detta" som nu står innanför MINA trösklar, harklar sig därvid myndigt, för att på nytt säga vad hon har på hjärtat. Den rösten, kära Honorine, leker man ICKE med. Då hon bredbent och bestämt banar sig i väg till den gröna salongen, som tydligen passade madammen, slog hon sig ned på ett sådant vis, som skulle kunna göra en hamnsjåare till en lite mer välartig person. Jag står för ovanligheten som förstummad inför denna OTROLIGT MANHAFTIGA varelse. Hon öppnar sin "handväska" som mer liknar en koffert. Tar fram en gedigen bunt gulnade papper. Dänger dem i bordet framför mig. Ryter.
    -LÄS, nådiga frun.
    Och i samma sekund stod det helt klart för mig, vem denna matrona var. Det var ju själva svaret på min platsannons. Min första och omedelbara tanke var. Henne VILL jag bara ha här i mitt hushåll. Jag tror att icke ens JAG kan mäta mig med henne. Ergo. Hon huserar numer fritt i mitt hem. Jag VET att hon och jag kommer att bli sjusärdeles goda väninnor. DÄR har vi en "dam" med skinn på näsan, på min ära. Denna matrona är kristnad till det passande namnet Franka. (Ej att förväxlas med Frank). Den så nätta Svalan är däremot icke så strålande förtjust. Översten har ännu icke presenterats för henne. Men den som väntar på något gott....

    Ja, det var väl i stort sett vad som under det senaste dygnet timat
    hälsar dig en, som icke längre är en man kort
    Rubina Algotte von Oben

    SvaraRadera
  2. Nej men så snabbt och elegant det hela löste sig med arbetskraft! det var en dame av min sort också må jag säga. Bara namnet Franka säger väl en hel del. Det måste kännas som om en tyngd lämnat ditt bröst då nu denna dame kommer att hjälpa dig i såväl stort som smått! Må du få stor glädje av Franka önskar jag.Vad kommer Översten att tycka?????Spännande på min ära.

    SvaraRadera
  3. Då jag ansett att Översten bör hålla sig på behörigt avstånd en tid, innan det blir dags att presentera detta så oumbärliga huskors, kan jag tyvärr icke meddela dig hans reaktion.

    För övrigt är hon nu en gång någon man icke emotsäger. Således har jag enkom bugat och hållit med henne i alla hennes ibland vansinniga idèer. Men jag kan redan nu se en klar förbättring i huhållet. Det tog henne ej många minuter att upphitta Överstens alla små gömmor där tydligen alkoholhaltiga drycker smusslats undan. Vid sådana tillfällan blir både jag och Camina väl insatta i denna dames röstresurser. Då vinden ligger på i din riktning, kan det hitta på att hända att ävenledes du kan få erfara stryrkan i sagdas röstomfång.

    Vi har haft små "mysiga" kaffestunder Franka och jag, trots att hon till en början vägrade att sitta ned vid samma bord som hennes husmor. Vi glider så sakteliga in i en skir vänskap. Så här är allt bara frid och fröjd,
    hälsar dig en totalt avslappnad
    Ruby

    SvaraRadera