Vi har talat om viktiga ting tills natten smög sig på...och en jaguar körde fram...

FRUKOST!

Det var här på Öfre Östermalm som kvällsminglet ägde rum. Gatunamnet kan icke nämnas av omtanke till våningens innehavarinna.

Innehavarinnans  olika lampor var oemotståndliga att beskåda på sitt sätt!

Nalle Lidrane körde mig ändå fram med sin gamla härliga "Jagga", hela tiden talade han. "Om strand till strand och från land till strand, och hans direktkontakt med vår fader, och hur han an cykla baklänges samtidigt som han spelar en gudomlig fotboll, i bar överkropp, så solens strålar får lysa över hans breda bringa." Den mannen han tänker inte på risken för hudcancer, nejdå, bara han är brun så.....jaj, vi har alla våra konstiga intressen tänkte jag medan jag satt nedsjunken i det nötta skinnsätet.
- Jag ringer dig, eller du ringer mig från stad till strand sa han då jag klev ur........???????? Han såg på mig med en blick som gjorde att jag svarade att: jatack, det vore trevligt, och tack för drinkarna och lunchen!
- Tack Grevinnan Honorine sade han med sitt breda leende, en kvinna som vill bli bjuden på allt av mannen, henne uppskattar jag, det är en gåva från vår skapare !
- ja, då har du hittat rätt kvinna svarade jag. Jag vill nämligen aldrig betala för mig själv, jag anser att det är mannens ansvar..........Då log han och slickade sig om läpparna!

Nu till själva evenenmanget. Vi är några i de högre ståndskretsarna som träffas då och då för att testa lite olika nya viner som var och en av oss köpt på våra resor. Desto längre bort vi rest, desto mer speciella viner, och då talar vi alla viner, men gärna till ett kraftfullt fiskkött med ungsstekta rotfrukter, och gärna lite svensk gurka i smörstekta halvmånar.Nåväl, Grevinnan Hanne Bremgartenau - Schlosch  hade nu oss alla hemma  för provsmakning!
Först vill Hertiginnan  Ericha Trochantée visa upp det röda vin hon fann i Nigeria i våras då hon reste i sin farfars fotspår därnere. han var en av pionjärena inom Sida, och hon ville gärna se vad han gjort för dess innevånare, och någon kände hennes farfar och gav denna flaska som en gåva av tacksamhet till denne.

Här har vi den lilla sköra, men starka värdinnan själv, Hanne Bremgartenau- Schlosch, inte bara Konstnär , utan även en Globetrotter, där ligger petit moi i lä! Hennes resa på Transibiriska Järnvägen har roat mig(oss) mer än en gång. Hennes amorösa äventyr med Prins Fejsal av Saudi går heller inte av för hackor. Hon har också arbetat inom europeisk film  (och filmat med Ingemar B)och har så underbara historier så vi bad henne att skriv ned sina memoarer.
Nåväl, här visar hon ett vin som hon fick just av Prinsen, och det är ett rött vin som bara finns i en upplaga på 100flaskor, alla tillhörande honom, så nu talar vi vinernas vin. Vi fick inte smaka , men vi fick se flaskan, och det gjorde oss saliga, bara det!
Ja, det var en sammankomst som var lika trevlig som de dessa träffar alltid är.
Efter många timmars diskuterande och pokulerande oss damer emellan så avtågade vi ut i den sena augustinatten. Alla försvann åt varsitt håll i mörkret, ja alla utom jag då som fick åka Jaguar ända hem till Hornberga säteri......Ja, jag är rätt svag för denne märkliga man just nu ska jag säga.........

Hade svårt att somna med hans ansikte på min näthinna, och allt vin i mitt huvud. Så då Arne nyss kom med en liten frukostbricka och försiktigt knackade på i min paulun, så var han som en skänk från ovan!
En skål med gröt och nyplockade vinbär! Har jag det bra eller???????Vi hörs! HS