Spåkvinnor och kriminalöverkommisarier och Överkammarklagrinnor, och så den gamle sköre Strömmen Hennigskör mitt i alltihopa!!!!!!!!!!!!!
Toivo tittade in i skrivrummet med duschmössan på sig, och jag skrattade inte en gång!!!!!
- Nej Toivo, detta duger icke, vi måste komma in i gamla gängor igen,,,jag får be Lilla Elsa ta med sig Arne ut i skogen och plocka lite bär, så det blir lite dofter i huset som påminner om det vanliga livet på landet.
- Då plir det flera pärkakor då sa Toivo och såg så glad ut.
- Ta av dig den fåniga mössan, och inte en pärkaka till, taack svarade jag irriterad, vi har halva frysen med pärkakor nu....
Med min varma kantarelltoast och ett glas mjölk går jag åter upp på mitt skrivrum och sätter mig framför skrivbordet, ser ut över mina ägor, det är ett drömläge jag har känner jag förnöjt! See you! HS
PS Undrar ni över dockorna? De hämtades av en mamma som som varit ute i skogen för att leta svamp, och lilla dottern hade glömt sina kära dockor därute, så slutet gott, allting gott! DS
Tusen tack Bästa Honorine, för din information angående de små dockorna. Nu kan alla i Sveriges så avlånga land äntligen andas ut. Detta betyder ävenledes att jag nu kan låta alla dörrar stå olåsta igen. Faran är över då jag befarade att den så väna Svala kunnat råka illa ut för en psykopat.
SvaraRaderaAv allt detta ni syltat, saftat samt konservarat, är jag nog mest intresserad av hur numer päronen ser ut med sina röda sidenband. Har älgen redan hemsläpats? Blev det Arne som fick den äran i år? Är det därför Toivo nu så innerligt gärna vill framställa ytterligare ett par dussin av hans päärkokor, för att på så sätt hävda sin manlighet? (Han ÄR för för grann i sin huvudbonad. Det anser säkerligen även hans ömma moder). Lade Arne älgen framför dina fötter likt en troffè? Om jag känner honom rätt, har han troligen gjort detta, då han HAAAAR en sådan konstnärlig ådra i sin magra lekamen.
ATT det nu skall vara så himmelens svårt att låta dig få arbeta ifred med översättningen, som hastar. Att få äran att ta sig an ingen mindre än själva Theodoor Gisillis teaterstycke i en akt är ICKE kattlort. Jag har blivit inbjuden av teaterdirektören/regissören/huvudrollsinnehavaren med mera, till premiären på den så intimt anrika lilla privatägda Roibussalongen. Jag kommer att sitta på rad 3 av de 7. Om jag av någon dunkel anledning icke skulle upptäcka dig där i folkvimlet, kommer vi ju att ses på efterfesten. De brukar visserligen vara av det lite mer påvra slaget, men det är ju tanken som gäller, sägs det.
Då jag ICKE är jalu av födsel och ohejdad vana, måste jag nu tyvärr medge att en sådan tanke nu befinner sig i mitt huvud, då jag till min fasa ser att du aväter icke mindre än en kantarelltoast. Således blir jag nödd och tvungen till att kommendera ut Camina till skogs, för att med raska händer avplocka ett stort knippe av dessa fungusar. Därefter skall dessa tillredas med grädde, salt och peppar. SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ pass anspråkslös är nu jag.
Med en driva av kantareller framför mig, hälsar dig en MYCKET nöjd,
Rubina
Det blir trevligt att även du vill komma på premiären på Roibos. Påvert säger du? Nja, det tror jag knappast att det blir. Deras efterfester brukar vara mycket blöta iallafall, det har jag hört av Henric Kristersson som brukar vara där. Även Karl Jonasson brukar spela med i deras uppsättningar, men å andra sidan dricker inte han, det är en renlevnadspojke det, men Henric han kan både det ena och det andra, ja inget från mig, men jag har hört det från säker källa (att han älskar kvinnor)
SvaraRaderaSå jag tänker svepa mig i burka för att slippa bli påhoppad.
Självfallet är denne lille rare pojkmannen Karl Jonasson en renlevnadsman. VAD skulle annars Mor säga?? Han är nu en gång urtypen för den orörda personen. Rart må jag säga. Annat är det dock med denne Henric Kristensson. Han har arbetat hårt på att få den lite mer intressanta Dramatenlooken. Nu vill ju icke jag påstå att han direkt har lyckats med just detta. Visste man icke att han arbetade med kultur, skulle man lätt kunna ta honom för en parkbä.....
SvaraRaderaDet är ett klokt val du nu gjort, då du kommit fram till att du just valt att ikläda dig burka. Ett alldeles utmärkt sätt att få vara ifred. Annars BLIR det ju en sådan uppståndelse kring din eminenta person. Själv väljer jag naturligtvis den lite mer tantiga varianten. Annars skulle jag känna mig allt för utklädd,
Hälsar dig
Rubina