Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

måndag 29 augusti 2011

Spåkvinnans visdom chockar mig....

Exakt klockan 12.00 ringde det på vid stora grinden, och där stod Grevinnan von Obens bil och i baksätet på denna satt Rubina själv , samt spåkvinnan!!!
Rubinas hår glänste i solen i den där blågrå tonen som är så klädsam hos lite finare Grevinnor i hennes ålder. Lockarna var små och riktigt burriga, och tillsammans med den hellånga svarta klänning med släp hon hade dagen till ära, var hela hon ett skådespel i sin uppenbarelse.

Vi gick alla tre tillsammans in i lilla gemaket där jag tänkt att vi skulle sitta.Det är både intimt och så har det gamla utskurna väggar ssom tidigare suttit i ett munkkloster i England, vilket gör det hela lite passande för just en spåkvinnas seans.

Spåkvinnan sade icke ett ord, utan såg mycket koncentrerad ut. Ur sin väska plockade hon fram en röd kristallkula och en kortlek, det var det hela.
Hon tog fram spåkulan, lade lite kort och gjorde lite märkliga rörelser med ena handen över kulan.Sedan slöt hon ögonen en lång stund, och själv satt jag bara och skalv i hela kroppen ! Rubina satt som en örörlig staty i skinnsoffan, och varje andetag hördes .
- Nummer sju sade hon med hes röst, det betyder att ni kommer att gifta er sju gånger till...

- Bevare mig väl! Aldrig i livet svarade jag, det räcker så gott med den make jag haft....

- Nej, jag menar att ni kommer att få sju barn, eller kanske är det sju barnbarn? Jag är lite osäker?

- Nu får du bestämma dig människa röt Rubina i. Tänk på vad du säger!

- Det är något som saknas fortsatte spåkvinnan, jag kan se att det finns min favoritchampagne i huset, jag ser det tydligt, jag är så torr i huvudet så jag kan inte tänka klart, inte utan ett par glas av denna gudomliga dryck!
Hon gjorde en rörelse över kristallkulan igen, och det kom faktiskt lite ringlande rök upp ur den....Lite obehagligt tyckte jag,  hon blundade igen och föll som i trans..

- Bäst du ber Lilla Elsa plocka fram någon fin årgång sade Rubina viskande.

Javisst, vad gör man inte för en spåkvinna??????
Strax därpå kom lilla Elsa ilande med en kartong POL ROGER RESERVA.

Då slog hon upp sina ögon direkt och väste något om att:hit med flaskan, och den fick hon naturligtvis ta. Snabb som blixten så hade hon öppnat förpackningen, smällt korken i uften, champagne över hela bordet, och så KLUNKADE hon i sig ur flaskan direkt.....Rubina och jag bara satt och stirrbligade mot henne.


Då hon ställde ifrån sig flaskan var den så gott som tom!!!!!!! Hon rapade ljudligt och tittade ner i sin kula igen, och började småskratta för sig själv.

- Berätta nu  sa jag bestämt och aningen irriterad.

- Gör nu som Grevinnan Steirnspetz önskar rappade Rubina i.

Spåkvinnan skrattade ännu mer, och så kom det.- Det måste var de sju skitiga sjömännen .....eller kanske de sju små dvärgarna ! Och så skrattade hon ännu mer.

- Vad är det ni menar? Sju män som befunnit sig i skogen, och som eventuellt är förövare allihop?????

- Vilken skog? Vad snackar ni om ? Jag vill åka hem nu, jag ser inte ett skit i kristallen, ge mig lite mer att dricka, annars så drar jag på en gång!

Vi satt mållösa och stirrade på henne, och då rafsade hon ihop sina kort och kastade dem på oss, innan hon vinglande reste sig upp.

- Spå själva då om ni tror att det är så lätt, ta hela kortleken, och förresten , ta hela kulan också. Hon lyfte upp den och krasch så tappade hon greppet om den och den blev till tusen bitar där inne i lilla salongen.

- Vilken skitkväll sa hon innan hon med vissa snedsteg tog sig ut genom dörren  och försvann ut ur vår åsyn!!!!

Mina vänner, jag har inte samlat mig ännu, och icke heller Rubina som bad om att få låna ett av gästrummen för att vila sig efter denna mardrömslika eftermiddag på Hornberga säteri. Var i allsindar hade hon fått tag på denna underliga sk. spåkvinna??????????????? Undrar om det någonsin kommer att uppdagas frågar sig Grevinnan HS

1 kommentar:

  1. Det är bara Rubina som härledes försöker sig på en liten men dock förklaríng till vad som hände. Det var ju så att jag TRODDE att jag talade med Ruskiiga per telefon. Men i själva verket var hon icke hemma. Däremot hennes dotter, som för övrigt "är vid" Dramaten. Hon tyckte att det kom väl till pass att få agera, då hon just nu går arbetslös. Men som du redan upptäckt vid det här laget, som anlände ju jag SAMT den äkta Ruskiiga sent i går kväll. Så därför vill fortsätta att delge dig vad vi båda såg i våra kristallkulor.

    - Jag ser en man.
    - Det gör jag med. En som liknar en slags luffare.
    - Ja, och han bär av någon dunkel anledning på en kudde.
    - Och i den har han massor av dockor.
    - Han verkar vara skum.
    - Absolut. Han har fula tankar.
    - Och där kommer en liten tös cyklande. Jag tror hon heter Antenne.
    - Uch, gubben halar snabbt upp en mager oklädd Barbie som han viftar frestande mot henne.
    - Och nu saktar Antenne in, samtidigt som han fått upp en babydocka, samt en figur som jag icke klart kan identifiera. Hon rycker snabbt åt sig dem alla och far iväg som ett skott. Hon vet ju så väl att mamma varnat henne för "fula gubbar".
    - Ja, det är då hon icke hinner fastsätta dem ordentligt på pakethållaren. Det gör hon först efter att ha kommit iväg en lång bit.
    - Men det blir allt för slarvigt gjort, så då hon kör omkull på den där stenen, så faller de alla av. Sedan... blir det alldeles avart här i min kula.
    - Kan du Rubina se vad som händer?
    - Javisst. Men..... Det är helt mörkt i min också. Vad skall nu detta betyda??
    - Jag har tyvärr bara ett svar på detta.
    - Och vilket är det?
    - Här i den omedelbara närheten finns någon som icke vill att vi skall se det.
    - Men både du och jag såg ju det igår.
    - Just det. HÄR ligger en hund begraven, kära Honorine. Vi kan tyvärr icke göra mer åt den här saken.
    - Nej, Ruskiiga. DET hade jag ICKE heller väntat mig. Det här är bara ruffel och båg.
    - Men Honrine, jag lovar att det icke är på det viset. JAG vill aldrig lura dig,
    snyftar en MYCKET ledsen
    Rubina von Oben

    SvaraRadera