F.ö kan jag berätta att min granne Allan Ollonberg varit förbi, och eftersom jag har min vänliga dag idag, så bjöds han på en rejäl lunch i köket. Vad blev det då undrar ni? Isterband och råstekt potatis med rödbetor.
Det var riktigt gott! Lilla Elsa hade lyckats över förväntan, och Allan tog om två gånger!!!!
Han var som vanligt nyfiken och ville veta vad som hände ute i stora världen, och jag delade med mig av valda delar......
Jasså minsann. Det har varit besök på Säteriet i dag!! Hoppas bara att din dag icke var allt för vänlig, då så du ädelt delgav honom en del av dina äventyr. Det KAN komma surt efter. Bara så att du beredd. Var det den så lilla rara Elsa som själv åstadkommit dessa isterband? En sådan onödig fråga! Det är väl ändå självklart att hon gjort det. Sådant tar ju som bekant tid. Jag vill icke på något sätt vara oförskämd, men borde hon icke hunnit med att gå över möblemanget en aning mer noggrant med strutsfjäderdammvippan? Jag kan se ända hit att det ligger lite damm kvar ovanpå tavelrammen. Där längst till höger, om jag skall vara petig. För övrigt ser det väl ut som det brukar. Till och med sommargardirnerna är på plats.
SvaraRaderaAtt sitta tillsammans med detta Ollonberg under en HEL lunch, för att sedan avsluta den i kafferummet, måste väl ändå ha tagit en del på nervsystemet. Att han skall gå där och schava på de äkta mattorna är väl ändå icke på plats. Sitta där i en av kanapèerna och förstöra stoppningen med hans så beniga bakdel, är heller icke att fördra. Men vad gör man icke om man är en sådan ädel varelse som du. Själv skulle jag troligen ICKE tillåta detta, då jag antar att denne man ej är allt för rar.
Hälsa Carl-Jan att det nu gäller att ha ordentligt med is i lilla maggen, så att han inte går åstad och avyttrar Atlas Copcoatrierna i ren panik. Idog väntan är en god karraktär
hälsar den "näriga"
Grevinnan von Oben