Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

torsdag 7 juli 2011

Jag har anställt en allt iallo, den käre Toivo

Gissa vem som kom i sin gamla Volvo rullandes ner genom alle´n?
Jag kände direkt igen bilen, som under åren stått parkerad hos min hädangångna vän Grevinnan Hermine Hägerflycht på Björklundska.

Tovio Haanpää från Bagarmossen, bördig från Krekola i Finland.
Han var en fantastisk alltiallo till Hermine, och jag önskade många gånger att jag hade haft honom i min ägo!
Kära gamle Toivo, han är precis sig lik. Jag blev överlycklig att se honom, trodde att han hade återvänt till de finska skogarna!
Vi satt i bersån och samtalade om den gamla grevinnan på Björklundska, frid över hennes minne.
Han visade den sista bilden från i vintras då hon absolut skulle ut och grilla korv och ta en liten snaps därtill. sedan tynade hon snabbt av, den kära grevinnan.

Jaja, nu så kommer Toivo att flytta hit och börja arbeta för mig, och så får han ta Sjöboden, han var glad och jag är jättelycklig. Äntligen har jag någon som handgripligen kan hjälpa till här på Säteriet.

Nu ser jag att han kommer rullande med släpkärra, med sitt pick och pack på, den måste han ha haft stående bakom stallet...........var han så säker på att få plats här????? Ja, det ska bli bra, ordning och reda, och så får lilla Elsa lite avlastning också. Livet leker på Hornberga igen!

See you HS

1 kommentar:

  1. Även JAG bara MÅSTE utbrista i ett enda stort grattis till denne så elegant uppfinningsrike man. Och så FAGER han sedan är under ögonen, som man sade på min tid. Så väldigt praktiskt att han redan drog med sig sitt flyttlass med dessa dyrgripar. Ni får allt se till att icke obehöriga närmar sig denna vagn. Man kan så oerhört lätt bli av med sådant som gnistrar och lyser i ögonen. DÅ kan det bli lite väl lätt att få så kallade "långa" fingrar.

    Jag blir alldeles tårögd då jag så där totalkonfronteras med Gamla Grevinnan. Så ungdomlig och framför allt vital hon såg ut strax innan hon gick hädan så snöpligt. Men, nu ler tydligen lyckan mot dig igen. Du ser. Det är bara att vänta ut obehaget, så försvinner det per automatik.

    Jag kan riktigt höra Toivos basröst då han höjer den en oktav, om det försmädliga Ollonberget dyker upp oinbjuden.

    Tala lite försiktigt med dina pojkar om Langenskiöldska (öarna) höll jag på att säga. Jag menar naturligtvis bröderna. VAD får jag allt ifrån? Dessa gossar är alldeles för flottiga för dina så pura grabbar.

    Se nu till att ge den gode Toivo den förplägnad han så väl förtjänar. Själv skall jag med hjälp av Svala, ta ned den antika gobelängen. Den är i stort behov av en rejäl avdammning.

    Kramar från en dammvippeförsedd
    Rubina

    SvaraRadera