Några oblater såg jag inte till, men väl lite snacks i en skål.
Vi kom överens om att stiftet ger mig en rundlig summa, så ska jag försöka skriva något mer modernt än det som nu finns om de gamla kyrkorna på ön. Kosken ville att jag skulle lägag in lite mord, och övernaturliga hemska händelser, gärna med inslag av satanism?????
Ögonen glödde på honom ju mer han talte , och jag undrar hur jag ska gå till väga för att både få pengarna från kyrkan, och hålla en vettig relation till Kosken Lennartsen vid liv?
Efter ett tvåtimmars långt nattvardsdrinkande så var vi överens och Kosken följde mig ut på den rosblomstarnde gården.I förtroende såg jag att han tog snedsteg!
- Vilka förtjusande rosor, en Ingrid Bergman på min ära sa jag och hukade mig ner för att dofta på den röda rosen.
- Den tillhör nu er Grevinnan sa Kosken och drog upp den med rot och allt.
- Men snälla......
- Och se upp nu för här får hon en Swedish Queen också. Han drog upp den rosa vackra rosen och slängde i famnen på mig, medan han skrattade som en , ja jag kan nästan säga besatt.........
I samma ögonblick kom Domherrinnan ut på gården, och ropade: Kom nu lille vän, det är dags för din medicin nu!
Resolut tog hon honom under armen, och där stod jag med två stora rosenbuskar, en i varje hand.
- Skulle jag kunna få något att bära dem i ?
Hon släppte maken, och kom strax tillbaks med en kasse från ICA, gav mig den utan en blick, och snabbt in med Kosken i huset och igen med stora porten......
Så nu ska jag föra hem dessa Gotlandsminnen till Hornberga Säteri, och jag har en magkänsla att det inte riktigt går att lita på den mannen, tror inte han mår bra i själen?
Tankfulla hälsningar från HS
En sådan evinnerlig tur att Kosken har sin Domherrinna, som kan hålla ett öga på denne en aning opålitliga man. Jag har svårt att tro att hon med förtjusning åsåg då han drog upp hela rotsystemet i sin något märkliga iver, för att överräcka dig en ros. Sedan undrar jag så smått, om det är särskilt lämpligt för denne man att så friskt och ohämmat dra i sig en sådan kvantitet av Jesu blod. Jag tänker då närmast på blandningen av detta plus den medicin jag utgår från, är tämligen stark och kanske något dämpande, eller varför icke nedtonande. Att gå omkring med dessa så bestialiska tankar, så som MORD. Skall detta ske i Herrens Hus, eller en aning utanför detta? Vill han kanske göra dig till en ny deckardrottning. Kaske rantav peta ned någon från tronen, som suttit där ALLT för länge. Ingen nämnd och framför allt INGEN glömd.
SvaraRaderaHur KAN Domherrinnan bara slänga till dig en kasse i plastik? Till på köpet en sådan som både kreti och pleti bär hem sina isterband i!! Jag fick det tydligen helt felaktiga intrycket att hon ville kalla sig din väninna.SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ gör man bara icke mot dessa.
Kommer du att ta kontakt med Kosken snart igen, i förhoppningen att han då kommer att erbjuda dig en oblat, eller varför icke två? Kanske han kommer till insikt med att det KAN bli en aning enahanda att bara sitta där och formligen HINKA i sig av detta så billiga nattvardsvin. Om han nu skall sponsra dig, kan det ju hitta på att hända att självaste Kosken vill ha "the leading part" i denna kykomordsavhandling.
Nåja. Nu har du ju fullt upp med att bereda plats till de nya telningarna, som skall trängas med de andra rosorna. Jag MÅSTE säga att det var utsökt vackra, på min ära. Kanske något för Toivo att knipsa av då han skall uppvakta den så sylt-och saftande rara Elsa.
Camina är under tillfällig vård. Psykologen ansåg till slut, efter en oherrans lång disskusion med mig, att så fick det allt bli. Till en början ville icke den så tjurskallige mannen ens HÖRA på det örat, då han icke kunde förstå varför han hitkallats. Efter det att jag tagit honom i upptucktelse, förstod han sedemera. Han hade fräckheten att i en sekund av okontrllerad ilska, framkasta att det vore nog mer på sin plats om jag togs om..... Ucsh, jag kan knappt ta dessa så vidriga ord i min så rena mun. Men, han skrek faktiskt att jag var som klippt och skuren för att förevisas på lektionstid för de som studerade psykologi. KAN du förstå hur mycket han sårade mig. Ja, faktiskt ända in i själva M Ä R G E N. Då Camina skall hämtas hem igen, får det allt bli Översten som får ta sig an detta smutsiga uppdrag. Själv kommer jag ALDRIG att nedlåta mig till detta.
Så nu står jag här med opolerade karp och Koifjäll. Där simmar de således till ingen som helst nytta, då fjällen redan börjar mattas så smått.
NU MÅSTE jag lugna ned mina Spanska nerver medelst en fingerbors stort glas körsbärsvin. Lagom är ALLTID bäst, lyder min enkla paroll.
Trassla nu icke in dig för mycket i alla Ave Mariorna, som jag antar svävar omkring i din nu så nattvardberusade hjärna
hälsar dig Rubina, med de väl valda orden på din slingriga väg: Du skall icke dräpa (Kosken)