Nyduschad efter att ha kommit från golfbanan i Antibes. Om ni nu hade trott något annat?
Julle satte mig i en taxi igårkväll, och jag kom lyckligt och väl till Negresco, utan någon följeslagare.
Skönt att ha en av sönerna som arbetar på Säpo och vet vad som är bäst för lilla mamsen.
Så det blev en kopp te i godan ro på altanen och fötterna högt, då de var stora som rabarberblad efter gårdagens stående, gående och dansande.
Ett huvudvärkspulver profylaktiskt och så i säng, ensam..................................
Julle och jag gick en niohålsrunda redan kl 06.30 i morse, det var en helt ljuvlig morgon, hela Nice sov, friskt i luften och en tyst och gäspande Libanes skjutsade oss ner till Antibes.
- Chippa mamsen, chippa för helvete skrek en upprörd Julius Jr. till mig.
- Jag gör så gott jag kan svarade jag mulet, och dängde till den lilla bollen, och så var den borta.
- Slår du med järnsjuan, du är helt värdelös vrålade Julle.
- Jag tog den som stod närmast, du är en riktig petimeter Julius, lik din far, och det har du alltid varit...
- Blanda inte in papsen i detta är du så snäll, han är hädangången sedan tjugo år, och....
- Det vet jag också, men du är lik honom, det är bara det jag antyder skrek jag nu tillbaka.
En golfbil kommer smygande, och se där, där sitter ju Roger Moore med hustru, och vinkar glatt.
Vi ler och vinkar tillbaks! Julle ser på mig och så börjar vi skratta!
- Nu drar vi hem till hotellet och får oss en härlig frukost, det är nog det som fattas, iallafall dig säger han.
Du är charmig, social, trevlig, ja allt, men du kan inte spela golf kära mor!
Tyst i bilen tillbaks till Negresco, men efter en härlig frukost med ägg och bacon, franskrostat kaffe och en liten chokladcroissant så var jag redo att medge detta, golf är ingenting för en Hertiginnan Honorine Stiernspetz, jag tycker helt enkelt att det är ett simpelt och uttråkande spel för den lägre medelklassen!
Flyget går mot ARN om en timme!
See you !
HS
Så sant som jag heter Rubina. Inte skall väl en Hertiginna stå och slå på en simpel boll. Hur skulle det se ut om ALLA av det mer ädlare ståndet tog sig före att bete sig på DET viset. Nåja. Nu har du i alla fal fått dig en ordentlig armsträckare, då du vispade till det lilla klotet. Jag förstår dig så väl, om du är nöjd så. Där tror jag för övrigt att den gode sonen Julius samtycker.
SvaraRaderaSå fasligt att ha fötter likt rabarberblad. Särskilt nu framåt sommaren då det är så fasansfullt stora. Det måste nästan vara omöjligt att stoppa¨ned den i dina små chica sandaletter av äkta guld. Nej, då kan det vara en aning bekvämare att gosa omkring i de så vackra svandunstofflorna.
Själv har jag varit ute och rört på mig, kan man säga. Här på orten har det varit lådbilsrally bevars. Det var några slags röda tjurar som arrangerade detta. Det stod skyltar överallt med texten "Red bull". Fråga mig för allt i världen inte vad det nu skall vara bra för. Då det var ett sådant hiskeligt liv om detta, blev jag bara tvungen att ta mig ut på orten för att se vad det var för ett spektakel. Detta försiggick på ett ställe som kallar sig Mynchenbryggeriet. (Vad det nu har med "bilar" att göra)? Och Herre Jisses så stora skaror det var som gaddade ihop sig. Ja, man skulle utan att ljuga, kunna påstå att det var hela hordar som trängdes. Inte hade jag då en aning om att vår by var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ pass stor. Jag måste nog ta mig ut till utkanterna av mina ägor en aning oftare. Som jag står där och knuffas hit och dit, som ett viljelöst kolli, fick jag verkligen nog! Jag tog mig hemåt igen med den fasta tanken att: HÄR är det färdigknuffat på en så ädel varelse. Jag satte mig således resolut i min privata Permobil. På så sätt går det alldeles förträffligt att ta sig fram. Det är bara att tuta idogt samtidigt som jag spänner en elak blick i den som icke omedelbart förpassar sig åt sidan. Det tipset har jag fått geneom att iakttaga ett stort antal personeger som alltid gör så, då de vill fram där det är praktiskt taget omöjligt, eller varför inte livsfarligt. Så, naturligtvis har nu även jag införskaffat ett sådant fortskaffningsmedel. Det är icke utan att jag får en härlig kick av att få en chans att nästa köra av hälsenorna på den eller de som icke har förstånd att dra sig tillbaka då jag behagar ta mig fram. De tider jag föredrar att ta mig ut, är naturligtvis vid den så kallade rusningstiden, då alla har så förbålt brottom att ta sig hem. Då stressen lyser panikartat ur deras ögon. Det är just DÅ man skall passa på att köra Permobil.
Så min bästa väninna. Även jag har vistas bland medelklassen i dag. Det känns en aning förvirrande. Jag undrar just hur det skall gå med sömnen i afton.
Skall nu ta mig till paulunen för att se om John Blund behagar visa sig för lilla sköra mig.
Varma hälsningar
Rubin v Oben