Inför intervjun med Lars

Inför intervjun med Lars

tisdag 19 juli 2011

Röda mattan är på plats

Här står jag och ser ut över mina ägor denna underbara kväll i juli månad 2011.
Elsa har tillagat en orientalisk räkrätt med råris, och till det har Toivo plockat fram några flaskor av ett enkelt och robust Chiantivin. Så blir det kaffe med avec och liten kaka.

Men döm om min förvåning då jag såg ut på gården, där Toivo rullat ut den röda mattan som så sällan används nuför tiden.
Så elegant och inbjudande det ser ut. Hoppas att mina gäster känner hur välkomnade de är?

Bad lilla Elsa plocka fram mina turskor, ja dehar egentligen tillhört Maria Callas, men nu är de i min ägo, och har jag bara dessa på mig så kan inte tonerna klinga fel. Jag är skrockfull, och sjunger aldrig utan Maria Callas skor på mina nätta 37 or!!!

Längst där nere i alle´n ser jag den grå Carreran komma smygande, ja då är Allan och Rut snart här också, de är de sista gästerna vi väntat på.

- Kom nu mina kära söner, och en på var sida vill mamsen att ni står , och tillsammans hälsar vi alla Välkomna till kvällens soaré!

1 kommentar:

  1. Så härligt denna orgel trakterades. En liten försmak på kvällens evenemang, kan jag tänka.

    Så kuriöst underligt att få veta att det är Maria Callas som i själva verket låter sin röst gå geneom din strupe. Och det genom att bära hennes så elegant nätta 37:or. Den hemligheten får du aldrig yppa för någon. Nej, låt dem få fortsäatta att tro att det är DU som sjunger gudomligt. Jag har ju haft den äran att få vara en av dina så ivriga åhörare vid ett flertal tillfällen, så jag vet ju vad jag talar om.

    Det VAR väl ändock påpassligt av Toivo att ha så pass mycket förstånd att han rullade ut den så röda mattan. Används den icke regelbundet kan möglet sätta åt den, och DET vill man ju icke.

    Noblessen måste ha känt sig varmt välkomna då du så vackert stod där med bägge dina så fantastiska söner draperade på var sida om dig. Att dessutom ha tålamod att så troget stå där och invänta det försenade Ollonbergsparet, är ju fullkomligt strålande, må jag säga.

    För att återgå till denne organist, eller kantor eller vad han nu titulerar sig som. Är han månne elev till dig, eller är han en något flyktig bekant? Hur som helst, kunde då jag icke höra en enda ton som var felaktigt spelad. Det är just därför som jag antar att han är en av dina elever. För som vi ju alla vet, är ditt namn perfektion.

    Nu skall jag icke uppehålla dig längre, då jag vet att du behöver sjunga upp dig. Hälsa så hjärtligt till Maria Callas pjuck
    säger
    Rubina v Oben

    SvaraRadera