Ni ser så vackert gjort detta är!
Det omtalade staketet som Toivo satte upp med hjälp av traktens smed. Men, det roliga är ju att nuförtiden är Allan Ollonberg och jag , om än inte goda vänner, så vänner!
Infarten!Efter en tidig kväll, så var jag snabbt på mina Grevinniliga ben uppe, och promenerade en stund i parken och njöt av att se det så omdiskuterade järnstaketet på plats. Hade jag inte fått Toivo att arbeta för mig, så hade det gamla, fula trästaketet fortfarande suttit kvar och varit en plump för hela Säteriet.
Allan och jag är ju vänner som sagt, men det känns ändå tryggt att ha det här. Och om sanningen ska fram så hade jag väl aldrig trott Allan om något illa, men jag är som ni säkert känner till vid det här laget snabb i tanken, och ibland tänker jag så fort så munnen hänger inte riktigt med...Nåväl! Jag är storförtjust i arbetets utförande, och dess inraming av egendomen.
Lite mulet idag, men dock varmt, och jag ska sitta ner i skrivrummet under förmiddagen och arbeta , dels på mitt nya projekt, dels räkna på familjeföretagens balanser, samt det riktigt roliga . Det stunande kräftkalaset. Beställning och hemkörning, hur mycket? Vad mer? Hur många? Vilken dag? OSV, OSV. Dagen verkar bli fulltecknad......? See you! HS
En mer fulländad skapelse än detta staket, får man allt leta mycket länge efter!! En sådan luftig och skir känsla man får, om man jämför med det gamla trästaketet. Dessutom allt detta ljuvliga guld som så vackert sträcker sig upp mot skyn, för att skina ikapp med själva solen. Åter igen tränger behovet på att lovprisa denna Toivo. Han är då verkligen en äkta juvel.
SvaraRaderaDet här med att du, som du säger, att munnen är en aning för ivrig att uttala saker som icke är så välbetänkta, är även jag MYCKET familjär med, då jag lider av samma lyte. Allt för snabb att döma hunden efter håren och allt det där du vet. Men, bättre försent än aldrig, som min gamla anfader sade i tid och otid. Men här kommer det ju trots allt väl till pass.
Så du har alltså tillåtit dig att "se" under Ollonbergets tunna yta. Så trevligt om du börjar finna något som kan ge dig lite extra underhållning, i form av en sann ovh genuin vänskap. Hur går det honom och hans Ruta? Är middagarna fortfarande oätbara? Kommer du i fortsättningen förpläga honom med diverse kaloririka menyer? Med en gnutta mer kött på benen, kommer han troligen att visa upp en gladare nuna. Dessutom går ju som bekant vägen till mannens hj...
Vilket hiskeligt sjå du har då du skall komponera denna lista på allt som där tillhör, inför det kommande kräftkalaset. Jag utgår från att även jag kommer att få den stora äran att få bli en aning bekant med detta Ollonberg.
Toivo har väl kunnat hålla tand för tunga angående det nya staketet, så att han icke försagt sig till Allan om varför det nu står där? Du får väl sticka till Toivo en hundring så där varje halvår, så att han fortfarande stänger sin lilla limpsax.
Jag skall nu återgå till det jag höll på med. Nämligen att stå framför spegeln och stort beundra min nya frisyr. Den blev oerhört krullig, blålila, samt MYCKET kort. Som en overklig dröm ser jag nu ut.
Stolta hälsningar från
Rubina von Oben
Den frisyren måste jag bara få se snart, det kanske är något även för mig? hälsar HS
SvaraRadera