Oh, en sådan rar liten födelsedagshälsning du sänt till Viktualia. Dessutom med en "enkel" tulipan. Den värmer säkert skönt, då hon måste sitta där i regn och kyla och lyssna på sådant hon ALLTID får höra på, då hon tänker fylla år. Och kära maken Danilo som måste sitta där med en svart sopsäck runt själva prinsbenen. ÄR det chict?? Svar: NEEEEJ!!
Jag tog en lite sväng över till henne tidigt i morse, innan tuppen gol, för att ge henne den årliga presenten som består av ett pussel. En ny bit varje år har det blivit. Den dagen hon blir 67, har alla bitarna fallit på plats, så att säga. Fadern hennes förstår emellertid ingenting. Men vad gör det, då det icke berör honom. Givetvis for jag hem igen innan det stora ståhejet inleddes. Personligen föredrar jag nog ett lite mer intimare kalas. Intet ont sagt om Solsidan i sig, men det får väl ändå finnas någon måtta på detta Carolandet. Jag tror att Vikualia nu vuxit ur henne. Den tiden då hon stod och sjöng "Främling" med ett handtag till ett hopprep som mikrofon, var ju icke direkt i går. Damen är på väg mot de 40. DÅ har man vanligtvis annat att tänka på.
Hann du med att träffa Översten innan han tog lokomotivet hem hit till Rubinsteinska? Han tiger nämligen som muren. Om ALLT skulle jag vilja påstå. Han känns en aning obehagligt hemlig, på något märkligt vis. Men en sak har han icke lyckats dölja, och det är, hör och häpna min vän, att han numer röker Prince. Till en början stod jag bara där som ett fån, då jag VET att han avskyr allt det där med tobak och dess laster. Med ett fånigt flin på sina allt för tjocka läppa, suger ha nu febrilt på dessa som om det gällde livet. Ljudliga suckar kan också höras, om än tysta och liksom lite privata. Men jag har allt lyckats klura ut vad det är som det suckas om. "rins, ah, rins", låter det som. Kan DU möjligen förstå detta? Det här skrämmer den lilla Svalan, som förskräckt försvann i väg. Då jag hann i kapp henne, sade hon med gråtmild röst att hon hade ett stort behov av gå och boa. Mina värsta farhågor blev dock ej besannade, då jag trodde att även hon skulle behöva lite vård. Men vad hon menade med att boa, var att det skulle bäddas rent i sängarna. Ja, tänk så galet det kan bli om man icke TALAR med varandra. Det är nu något jag kräver av tjänstefolket. Från den lägsta till den högsta. ALLT SKALL jag ha reda på. Jag har visserligen hört en aning mummel och knotande i kön, men DET ger jag Höge Farao i. Det skall vara någon ordning på torpet. Ja, i dag har jag tydligen en sträng dag. Vi får väl se vad morgondagen säger hur mitt humör skall bli.
Kullerbytta på dej, önskar dig en aning bister Rubina von Oben
Oh, en sådan rar liten födelsedagshälsning du sänt till Viktualia. Dessutom med en "enkel" tulipan. Den värmer säkert skönt, då hon måste sitta där i regn och kyla och lyssna på sådant hon ALLTID får höra på, då hon tänker fylla år. Och kära maken Danilo som måste sitta där med en svart sopsäck runt själva prinsbenen. ÄR det chict?? Svar: NEEEEJ!!
SvaraRaderaJag tog en lite sväng över till henne tidigt i morse, innan tuppen gol, för att ge henne den årliga presenten som består av ett pussel. En ny bit varje år har det blivit. Den dagen hon blir 67, har alla bitarna fallit på plats, så att säga. Fadern hennes förstår emellertid ingenting. Men vad gör det, då det icke berör honom. Givetvis for jag hem igen innan det stora ståhejet inleddes. Personligen föredrar jag nog ett lite mer intimare kalas. Intet ont sagt om Solsidan i sig, men det får väl ändå finnas någon måtta på detta Carolandet. Jag tror att Vikualia nu vuxit ur henne. Den tiden då hon stod och sjöng "Främling" med ett handtag till ett hopprep som mikrofon, var ju icke direkt i går. Damen är på väg mot de 40. DÅ har man vanligtvis annat att tänka på.
Hann du med att träffa Översten innan han tog lokomotivet hem hit till Rubinsteinska? Han tiger nämligen som muren. Om ALLT skulle jag vilja påstå. Han känns en aning obehagligt hemlig, på något märkligt vis. Men en sak har han icke lyckats dölja, och det är, hör och häpna min vän, att han numer röker Prince. Till en början stod jag bara där som ett fån, då jag VET att han avskyr allt det där med tobak och dess laster. Med ett fånigt flin på sina allt för tjocka läppa, suger ha nu febrilt på dessa som om det gällde livet. Ljudliga suckar kan också höras, om än tysta och liksom lite privata. Men jag har allt lyckats klura ut vad det är som det suckas om. "rins, ah, rins", låter det som. Kan DU möjligen förstå detta? Det här skrämmer den lilla Svalan, som förskräckt försvann i väg. Då jag hann i kapp henne, sade hon med gråtmild röst att hon hade ett stort behov av gå och boa. Mina värsta farhågor blev dock ej besannade, då jag trodde att även hon skulle behöva lite vård. Men vad hon menade med att boa, var att det skulle bäddas rent i sängarna. Ja, tänk så galet det kan bli om man icke TALAR med varandra. Det är nu något jag kräver av tjänstefolket. Från den lägsta till den högsta. ALLT SKALL jag ha reda på. Jag har visserligen hört en aning mummel och knotande i kön, men DET ger jag Höge Farao i. Det skall vara någon ordning på torpet. Ja, i dag har jag tydligen en sträng dag. Vi får väl se vad morgondagen säger hur mitt humör skall bli.
Kullerbytta på dej, önskar dig en aning bister
Rubina von Oben